Sök:

Sökresultat:

24 Uppsatser om Mixning - Sida 1 av 2

Hur ska jag få tryck i basen? : Skillnader att mixa bas, bastrumma och andra basinstrument i danceliknande musik i jämförelse med övrig populärmusik

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid Mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

Reducering av stående vågor vid låga frekvenser med inversa filter vid mixning i en hemmastudiomiljö

Vid Mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

Reducering av stående vågor vid låga frekvenser med inversa filter vid mixning i en hemmastudiomiljö

Vid Mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

Ett tomtebloss i hja?rnan : en redogo?relse fo?r hur tva? ide?er blev tva? fa?rdiga musikproduktioner

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Motverka fasutsläckningar av grundtonerna för trummorna i ett akustiskt trumset vid inspelning och mixning

Begreppet ?fasfel? är ett förvirrat begrepp inom ljud- och musikproduktion. Fasfel ? eller fasutsläckningar som det mer allmänt kallas ? är ett problem som bl.a. uppkommer då flera mikrofoner används samtidigt.

Filmmusik i surround - Redovisning av problem vid mixning av filmmusik

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som är enkelt kontra det som är besvärligt då jag under en period får möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. Därutöver vill jag även fokusera på att skildra hur jag löser de problem som uppstår vid Mixningen för att slutligen redovisa det som är enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förståelse för surround och de olika delmomenten vid Mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvärliga kommer jag först att försöka på eget sätt att arbeta fram en bekväm ljudbild. Huruvida jag når ett bra resultat beror dels att jag själv ska bli nöjd, men även på om min handledare hos Ljudligan uppskattar min färdiga produktion. Jag kommer vid behov att fråga de övriga anställda hos Ljudligan för rekommendationer gällande mina problem.

Analog eller digital summering vid mixning av ljud : Blir det någon skillnad i slutresultatet?

I denna uppsats undersöks huruvida en lyssnare kan skilja på två ljudmixar som är mixade på samma sätt men summerade på olika sätt. Den ena summeras analogt och den andra digitalt. Om så är fallet, hur tycker lyssnaren att dessa skillnader yttrar sig? Som metod fick en testpanel i ett blindtest lyssna på två olika mixar, en rocklåt och en jazzlåt, som båda fanns i både analogt och digitalt summerade versioner. Dessa fick testsubjekten sedan besvara några frågor kring och tycka till om dessa olika versioner i en kvalitativ enkätundersökning Det visade sig att skillnader uppfattades av merparten av lyssnarna.

Hur påverka tyngden i mixen? : Från mixning till perception

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att härleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och på det viset klargöra samband, vilka kan underlätta för förståelse och omsättning av kunskaperna i en praktisk Mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanställning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet från upplevelse till teknisk påverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka är avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i någon mån kan påverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Live eller Dator? : Ett konstnärligt projekt om liveinspelning i studio.

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och Mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter. De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare. .

"Organico", produktion, mixning av EP skiva

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Panorering för musik i 5.1 surround : En jämförelse av panoreringsteknikerna direkt/ambient och direkt-överallt

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

Konstruktion och undersökning av portabel basabsorbent baserad på slavbasar

I takt med att bärbara datorer för inspelning och Mixning blir billigare mixas det i hemmet och i andra miljöer där uppkomsten av stående vågor kan ställa till med besvär. En ny typ av basabsorbent har därför konstruerats med syfte att vara portabel och justerbar för att kunna dämpa stående vågor. Basfällan består av en dubbellåda och har två slavbasar fastmonterade för att verka i olika frekvensområden. Två faser av tester har genomförts. I första fasen testades basabsorbentens resonansfrekvenser i ekofritt rum genom vibrationsmätning på konen.

En värld av ljudläggning

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/Mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

En värld av ljudläggning

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/Mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Produktion av ljudberättelse

Mitt projekt har gått ut på att producera en ljudberättelse för barn utifrån en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lämpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att få ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sållat bland otaliga röstskådespelare runtom i landet efter de röstkaraktärer jag eftersökt för rollerna i ljudberättelsen och spelat in och handlett dem jag ansåg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberättelsen, och spelat in dem både i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att eftersträva en kommersiell produktion så mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort även om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det så har produktions- arbetet utifrån min sida blivit behandlat precis som om det vore det.

1 Nästa sida ->