Studien har undersökt Misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan åren 2000-2009 utifrån olika informationskällor och i ljuset av främst två förklaringsfaktorer; anmälningsbenägenhet och alkohol. Även skillnaden mellan anmälningar om grov Misshandel jämfört med annan Misshandel har undersökts närmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingående. Här har främst sekundärdata använts i form av statistik från Brottsförebyggande rådet, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, men kopplat till anmälningsbenägenheten har en kvantitativ innehållsanalys av Misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och därför inte med enkelhet kan kopplas till anmälningsbenägenhet.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt Misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den Misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

KvinnoMisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska Misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av Misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk Misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män.

KvinnoMisshandel är idag ett komplicerat och tabubelagt folkhälsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i världen har någon gång blivit utsatta för Misshandel i en nära relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för Misshandel av män i en nära relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod användes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: KvinnoMisshandel ? ett tabubelagt ämne bland vårdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvårdnad och Organisationens påverkan på omvårdnad.

Denna uppsats behandlar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, med vilket menas i uppsatsen män som brukar fysiskt och psykiskt våld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvän. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillämpningen av dessa som tillhör området mäns våld mot kvinnor. För en djupare förståelse beskrivs även hur det är att leva i ett våldsamt förhållande. I uppsatsen undersöks även en del myndigheters roller i fråga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskränkning, grov Misshandel och Misshandel mot kvinnor i nära relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jämförelse av domar från tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen.

i samhällsdebatten om våld i parförhållanden ligger fokus på våld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för män som våldsoffer för sin partner. Den största faktorn som påverkar benägenheten att anmäla brott är brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benägenhet att anmäla Misshandel i parförhållande och huruvida anmälningsbenägenhet påverkas om ett barn bevittnar Misshandeln. En fallbeskrivning av Misshandel i ett parförhållande lästes av 80 undersökningsdeltagare, hälften från Afrika och hälften från Sverige. De fick sedan ta ställning till huruvida de skulle polisanmäla om de var offret.

?Det är mitt fel. Jag är ful och provocerande. Men det kommer inte hända igen, han älskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget våld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag är våld mot kvinnor ett uppmärksammat samhällsproblem som av allmänheten är välbekant och som ständigt är i medias hetluft.

Syftet med studien var att via distriktssköterskors berättelser undersöka hur BVC sköterskan upptäcker fysisk och psykisk Misshandel av barn och vilka åtgärder som vidtas i arbetet med barn där Misshandel misstänktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats där åtta BVC sköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan använde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkänsla för att upptäcka barnMisshandel.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnMisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnMisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnMisshandel. BarnMisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig Misshandel samt försummelse. Fysisk Misshandel är en av de vanligaste typerna av barnMisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid Misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och Misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall.

Våld mot kvinnor är ett problem som uppmärksammats alltmer de senaste åren, framförallt det våld som sker inom nära relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Trots detta uppmärksammar hälso- och sjukvårdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utsträckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vården. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourläkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes.

Bakgrund: KvinnoMisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för Misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för Misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för Misshandel, år 2009 anmäldes 11000 Misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till Misshandel kan vara aggressivitet hos föräldern, ?fel? kön av barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om Misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om barnen erkänner Misshandeln.Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnMisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma Misshandeln.Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier.

För uppsägning på grund av personliga skäl krävs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt åsidosatt sina åligganden". Lagen om anställningsskydd innehåller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebär, utan detta har lämnats till rättstillämpningen att avgöra. Vårt syfte med denna uppsats var därför att först och främst klargöra begreppen, uppsägning på grund av personliga skäl och avskedande, och därefter undersöka de fall där uppsägning eller avskedande har förelegat på grund av Misshandel, som skett på eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville också visa på i vilka situationer som begreppen är tillämpliga och vad som skiljer dem åt. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall där Misshandeln ej skett på eller i anslutning till arbetsplatsen.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för Misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.