The aim of the study is to investigate how pedagogues working with gesticulation and facial expressions to communicate with children aged 3-5 years. The methods used are observations as well as interviews of educators. My empricial evidence was collected on two different preschools in Värmland County. The pedagogues are dealing with body language in a conscious way by collections as they sing and they reinforce feelings of characters support. In my conclusion I have come come to the conclusion that there is no difference on how male and female educators use gesticulation and facial expressions without its personality traits and body language often are unconsciously in conversations with children..

Den här studien handlar om pedagogens roll i muntligt berättande i förskolan utifrån Merleau- Pontys livsvärldsteori där kroppen är central. Syftet med studien är att undersöka några pedagogers agerande i deras muntliga berättande; hur de använder kroppsspråk, Mimik, röst men även hur de använder rekvisita när de berättar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berättande användes observation som metod. Två pedagoger har observerats vid tre olika tillfällen, och en av pedagogerna observerades vid två tillfällen med två olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utsträckning använder sig av både kroppsspråk och Mimik, även om rösten används allra mest. Pedagogerna använder även sin blick för att fånga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt är viktigt för att få barnen att lyssna och fokusera på sagan..

Små barns sätt att kommunicera i leken.Small children?s ways off communication when they play.Syftet med denna undersökning är att beskriva hur små barn kommunicerar i leken. Jag har undersökt vilka olika uttryckssätt barnen använder sig av när de kommunicerar i olika leksituationer. Undersökningen är gjord på en småbarnsavdelning, och metoden jag har använt mig av är videoobservationer. Resultatet visar att de små barnen oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, Mimik, handgripligheter, imitation och olika ljud för att göra sig förstådda när de kommunicerar.

This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, Mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen..

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, Mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken.

A?mnet a?r musikterapi med hja?rnskadade personer, skrivet inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikho?gskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen a?r att bidra till o?kad kunskap om hur det a?r att tolka och fo?rsta? hja?rnskadade personers sa?tt att kommunicera i en musikterapisituation, da? dessa har nedsatt kommunikationsfo?rma?ga, afasi, sva?rt med empati, ett utsla?tat ka?nsloliv, stel Mimik och liknande.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, Mimik och bevaring av integritet.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, Mimik och bevaring av integritet.

Titel Feminismen har sp årat ur: En retorisk analys av Fittstim - min kampFörfattare Jennifer Marin Hummelin & Kristina SandinKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Handledare Gabriella SandstigSidantal 60 (inklusive bilagor)Antal ord 19 834Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen spårat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim - min kamp.Metod En retorisk analys.Material Första avsnittet i programserien Fittstim - min kamp.Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har spårat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationensom i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Att bedöma en person utifrån de signaler den skickar är ett instinktivt beteende. Denna studie har två olika delar. Den första är en observation av hur man kan uppfatta en lärares ickeverbala kommunikation med avseende på användandet av röst, Mimik, gester och ögon. Dessa olika bitar brukar räknas som ?kroppsspråk?.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.