Huvudsaklig målsättning i uppsatsen är att undersöka om cideräppelsorter använda till att framställa  cider Pays d´Auge går att odla i Falun/Borlänge. Andra mål är att undersöka vilka odlingsförutsättningar som kan ge ett gynnsamt Mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge samt undersöka andra omständigheter som kan ge ett äppelträd en positiv utveckling i Falun/Borlänge.De metoder som används i uppsatsen är : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.Resultat visar på att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta cideräpplesorter troligen har tillräcklig härdighet för att kunna odlas i Falun/Borlänge.Resultat visar också på att värmealstrande Mikroklimat samt positiv utveckling av ett äppelträd kan fås genom ?rätt? läge, utforming av odlingytan samt skötsel.I disskussionen sammanställs och analyseras  ett destillat av informationen från resultatdelen. .

Huvudsaklig målsättning i uppsatsen är att undersöka om cideräppelsorter använda till att framställa  cider Pays d´Auge går att odla i Falun/Borlänge. Andra mål är att undersöka vilka odlingsförutsättningar som kan ge ett gynnsamt Mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge samt undersöka andra omständigheter som kan ge ett äppelträd en positiv utveckling i Falun/Borlänge.De metoder som används i uppsatsen är : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.Resultat visar på att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta cideräpplesorter troligen har tillräcklig härdighet för att kunna odlas i Falun/Borlänge.Resultat visar också på att värmealstrande Mikroklimat samt positiv utveckling av ett äppelträd kan fås genom ?rätt? läge, utforming av odlingytan samt skötsel.I disskussionen sammanställs och analyseras  ett destillat av informationen från resultatdelen. .

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i Mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt Mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad.

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda på vilka metoder som kan användas för att uppnå en längre odlingssäsong för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehålls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus på egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en växtföljd. Familjerna som behandlas är Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. Odlingssäsongen kan förlängas genom att styra Mikroklimatet på olika sätt. De metoder som behandlas här är förkultivering, odling i upphöjda bäddar, odling i tunnel, mark- och kulturtäckning, samt val av arter och sorter.

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre Mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.

Kantzoner är områden där olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. Områdena erbjuder hög biologisk diversitet då de är en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder särskilda Mikroklimat. Den biologiska diversititen påverkas av bredden, längden och strukturen på kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att påvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS användas. I arbetet användes GIS för att avgränsa områdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa områden.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

The objective of this study was to uncover what aspects of urban plazas and parks that are most important for users? evaluations of places? aesthetics and microclimate (the characteristic climate for a limited space). This was done by investigating people?s general ideas of plazas and parks (the prototypical concepts) and compare these with place users? descriptions of four specific places. Interviews with two groups (31 and 24 persons respectively) were carried out in order to collect this information.

This thesis has been carried out at the Department of Urban and Rural Development at SLU Ultuna during the spring semester 2009. The topic of the paper is how energy consumption can be influenced through design and if the conditions for good design decreases when solutions based on energy efficiency are used. The report is divided into one literature study and one part where energy efficient solutions are used in a design. The thesis work has its origin in a project called "Energihus i Uppsala." The planned building will be a center for energy research in Uppsala. The project aims to demonstrate to the public what is currently happening in research related to energy.

Under de senaste årtiondena har det pågått en förtätning och en alltmer ökad utbyggnad av världens städer. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och värmebalans rubbats. På bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar värme från solens strålar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder även snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader på 12oC jämfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmätas i stora amerikanska städer. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens Värmeö eller Urban Heat Island som är den engelska termen. I Sverige förväntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Träd har historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre Mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst. Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.