Mikroalger har en förmåga att reducera näringsämnen i näringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta ämnen. Att odla Mikroalger i dräneringsvatten från växthusodling skulle kunna vara ett sätt för odlare, som inte använder recirkulerande odlingssystem, att återvinna näringsberikat vatten. Om Mikroalgerna producerar värdefulla metaboliter så kunde detta vara ett sätt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som näringsläckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla Mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en näringslösning med ett näringsinnehåll som motsvarar det i returvatten från växthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehåller även fleromättade fettsyror och karotenoider.

Det här examensarbetet har gjorts i samarbete med företaget Simris Alg. Fokus har varit på att förhindra sedimenteringen av företagets kosttillskott av Mikroalger. Sedimenteringen har förebyggts med olika förtjockningstillsatser där salt från en makroalg var den tillsats som gav bäst resultat. Tillsatserna blandades direkt i biomassan och utvärderingen gjordes i olika tillfällen under en vecka.Mikrobiologiska tester gjordes för att säkerställa kvalitén på biomassan. De tester som gjordes var för totalantal bakterier, Enterobacteriaceae och Vibrio.

Odling av Mikroalger för framställning av biogas är ett relativt outforskat område. Den forskning som hittills utförts har påvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag går till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; Mikroalgerna kan rena både näringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutsläpp (rökgaser från industrin) då de tar upp föreningar innehållande kväve, fosfor och kol från dessa källor. Den producerade biogasen kan ersätta fossila bränslen. Dessutom skapas en rötrest som kan återföras till odlingsmarker vilket sluter näringskretsloppet.

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda Mikroalger som råvara för produktion av biogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning för hållbar odling av Mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten är hållbarhet, vilket innebär att odlingen av Mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjade samhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsaka negativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av Mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. När biogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare.

Because of the increasing trends in energy consumption and increased environmental awareness, greater focus has been placed on improvement and development of renewable energy sources. An already proven and accepted method is biogas production from anaerobic digestion at municipal wastewater treatment plants.In the waste water treatment process solid material and dissolved pollutants are separated from the water, forming a sludge. The sludge is separated from the process and stabilized during anaerobic digestion or aerobic aeration. Most often, mesophilic anaerobic digestion is used. Because of degradation by microorganisms, biogas with a high content of methane is formed during the digestion.

I detta arbete visas att det finns en möjlighet till inducerad produktion av karotenoider med hjälp av ljus med specifik våglängd. Genom att använda LED-belysning för att belysa med en specifik våglängd sparar man både pengar och energi. Grönalgen Haematococcus pluvialis har förmågan att producera ett kommersiellt intressant pigment (karotenoid), främst i avseende som kosttillskott. Karotenoiden benämns astaxanthin och har en kraftig antioxiderande verkan då den har en förmåga att eliminera fria radikaler som annars kan skada cellerna och orsaka oxidativ stress. I detta arbete odlades Haematococcus pluvialis i filtrerad näringslösning från en tomatodling för att testa algens förmåga att etablera sig i osteril näringslösning. I ett parallellt försök stressades algen genom att belysas med ljus av olika våglängd för att se om det påverkade produktionen av astaxanthin. Resultaten visar att H.

Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet.

Då dagens industrialiserade samhälle är i behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett område där denna typ av forskning har bedrivits länge är transportsektorn, där biodiesel och bioetanol är exempel på förnybara bränslen utvunna från växter.Alger odlas sedan länge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av värdefulla ämnen såsom proteiner och pigment. På senare tid har det dock även bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframställning. Vissa arter av alger är mycket rika på oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel såsom biodiesel och bioetanol framställas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion från alger skulle kunna utformas på en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.