Remitteringar är pengar som Migranter skickar till sina ursprungsländer. Syftet med denna studie var att undersöka hur Migranter från utvecklingsländer upplever att remitteringarna påverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstås utifrån teorier kring social exkludering och relativ fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgångspunkten tre frågeställningar: Upplever Migranter från utvecklingsländer att remitteringarna påverkar deras val av sysselsättning, och i så fall hur? Upplever Migranterna att remitteringarna påverkar deras val av var de bosätter sig, och i så fall hur? Om Migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lägga dem på då?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att det finns Migranter vars val av sysselsättning påverkas av att de skickar pengar till sina ursprungsländer, på så vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.

Studiens syfte är att jämföra hur italienska respektive svenska tidningar framställer irreguljära Migranter. Visst fokus läggs på att undersöka om de porträtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jämförelsen länderna emellan undersöks även eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har använts är diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod är kvalitativ textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det är vanligare att framställa Migranterna med solidaritet i Sverige än vad det är i Italien.

BakgrundI dagsläget finns cirka 42 miljoner Migranter utspridda i världen. Många av dessa ställs inför stora svårigheter bland annat på grund av att de saknar tillgång till hälso- och sjukvård samt socialt stöd. Papperslösa Migranter är en särskilt utsatt grupp, där psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har alla människor rätt till vård, men inom Europa skiljer sig lagstiftningen om papperslösas rätt till vård stort mellan de olika länderna. För att förbättra hälsan inom gruppen av Migranter behövs information om hälsoläget, vilket är problematiskt ur dokumentation och begreppssynpunkt.

This study is aimed to increase the knowledge about the Swedish immigration authorities? assessment of the asylum applications based on particularly distressing circumstances, submitted by disabled undocumented migrants. Making an attempt to explain the reasons of asylum-seekers? health deterioration during the asylum process, this study determines the factors in migration authorities proceedings affecting such deterioration. Documents in five personal files concerning six disabled asylum-seekers, whose applications were declined, were studied by applying two observational methods: content analysis of the documents in the personal files and non-participant observations made during receptions of undocumented migrants at the Swedish Asylum Committee.

Forskningsfrågor: Hur upplever Migranter massturismen i Barcelonas stadskärna och vilken plats i samhället anser sig Migranterna ha?Syfte: Att undersöka Migranters förhållningssätt till massturism i Barcelonas stadskärna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt påverkan på Migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kämpar för att finna sin plats i staden, men ser sig själva som Barcelonabor snarare än lokalbor.

Internet är en naturlig plats för människor att uttrycka sig på, både i privata och politiska syften. Det är vanligt att diskutera omstridda ämnen på sociala medier och diskussioner har en tendens att bli grova.Syftet med denna studie är att undersöka hur en diskussion om ett kontroversiellt ämne ? EU-Migranter och rasism - ser ut i en Facebooktråd i en lokal Facebookgrupp för att se vilken slags offentlighet som råder och undersöka deltagarnas perspektiv av diskussionen i tråden. Ändamålet med studien är att se vilka mönster som återfinns i diskussionen. Genom en kvalitativ textanalys har vi studerat Facebooktråden.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.

Det blir svårare och svårare för Migranter att på laglig väg ta sig till Europa och människor dör varje dag vid Europas gränser. Detta beror, som vi ser det, bland annat på att migrationsfrågan har säkerhetiserats och åtgärder som i normala fall inte accepteras, rättfärdigas för att skydda säkerheten inom Europa. Vi utgår i denna uppsats från de två säkerhetsbegreppen samhällelig säkerhet och mänsklig säkerhet och vårt syfte är att se inom vilka aspekter som säkerhetisering av migration har skett och se vad detta får för påverkan på imMigranternas mänskliga säkerhet. De områden vi identifierat där migrationsfrågan har säkerhetiserats är kriminell, ekonomisk, välfärd och kulturell. Denna säkerhetisering påverkar Migranterna både på vägen mot Europa och när de väl är där och påverkar såväl illegala som legala Migranter.

The free movement of the Roma minority has become questioned within the European Union. This study seeks to understand why this question has reached disproportionally importance in comparison to the number of Roma migrants within the union, and to understand the great attention given to the question. Based on the Copenhagen?s school of securitization, the purpose of this study is to show how this magnification of the question occurs due to the framing of the Roma migrants as a security problem. Focusing on the speech act of the securitization theory, this paper contains a study of political actor?s statements concerning Roma migrants.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av Migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet Migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av Migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet Migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

The aim of this study was to examine how social policy is created in a local context on the basis of the situation regarding the begging EU migrants in Kalmar, Sweden. The last few years the number of begging EU migrants has increased in Sweden. Most of them are Roma with a history of exclusion and discrimination. To reach our goal we interviewed three managers from the social Services representing the local authorities. We also did four interviews with people from three non-profit organizations in Kalmar.

STÖDCENTER FÖR EU-Migranter I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimMigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur Migranter använder sin och värdlandets mat..

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-Migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.