Många filosofer verkar gilla tanken om att fakta är verkliga, man menar att fakta är verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?världen? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell så tillhör fakta den ?objektiva världen?. Jag kommer här inte heller att förneka att fakta är verkliga, så jag antar att fakta tillhör den objektiva världen..

Existerar det en spänning mellan frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de är förenliga förutsatt att de tolkas på ett adekvat sätt....

John Rawls rättviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio åren. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rådande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt präglad. Den allmänna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt måste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrån de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..

Inom den teoretiska filosofin så finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter är den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen är ett försök att övertyga läsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ärsjälvmotsägande att påstå att någonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, är en ståndpunkt som är som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

När vi säger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhållande föreligga mellan de båda. Diskussionen gällande specificeringen av dessa entiteter, allmänt kallade kausala relata, har i mångt och mycket begränsats till debatten om vilken typ av entiteter de måste vara. Den vanligaste uppfattningen är att kausalitet är en relation mellan olika händelser, där dessa antas vara partikulära entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istället sådant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Naturen i The Secret History beskrivs både som en ytlig omgivning, som instinkter och lagar, som material eller fenomen. Det ges uttryck både för hur människor kan kontrollera och använda sig av den, och hur det är någonting som står över oss. Detta kan tyda på att naturen, istället för att vara någonting annat än människan, är ett intrikat system av påverkan som vi innefattas i. Samtidigt skiljs dock människan från naturen genom språket, där ord som mänskligt, kultiverat, artificiellt och rationellt får sin betydelse i motsättning till djuriskt, primitivt, naturligt och instinktivt. Djuriskhet skildras tillexempel både någonting som finns inom alla människor, och något som skiljs ifrån det mänskliga genom att benämnas som djuriskt.

In the last two decades something called ?the Eleatic Principle? has been quite frequent in philosophical literature. A wide range of philosophers have appealed to this principle when arguing for varioustheses but the principle itself has received comparatively little attention. Especially questions regarding the principle's justificationare often ignored or only mentioned in passing. The aim of this paper is to remedy this situation somewhat by focusing on how it could be justified.In section 2 I give an overview of the various ways in which the principle has been used to clarify just what we are dealing with here.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..