Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Mentorskapsprogram är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Syfte: Syftet är att med hjälp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett Mentorskapsprogram påverkar individen och i förlängningen även organisationen. Genomförande: För att få reda på vilken påverkansgrad ett Mentorskapsprogram har på dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första Mentorskapsprogram 1992-1993. Resultat: Våra resultat tyder på att de individer som genomgår ett Mentorskapsprogram stegvis förändrar sin syn på den företeelse som Mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, värderingar och handlingar förändras.

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i Västsverige har ett nätverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. Nätverket driver bland annat ett Mentorskapsprogram för chefer på höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie är att undersöka nätverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen ledarskapsutveckling och i så fall på vilket sätt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet påverkar de egna organisationerna och i så fall på vilket sätt.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kompetens kan tillvaratas på bästa sätt i samband pensionsavgångar och nyanställningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebär att en persons kompetens ses som beroende av dennes förståelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats på följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv föreställning, kunskap är socialt konstruerad samt att lärande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär gällande ett antal ingenjörers förståelse inför sitt arbete på VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förståelse och därmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet från yrket.

Title:                          Leadership development of individuals in management positions Authors:                    Carl Renér and Peter Simonsson  Institution:                Linneaus University, School of Business and Economics Program:                   Human Resource Management Course:                      Business administration ? Organization including thesis, 15 credits Supervisor:               Olle Duhlin (Linneaus University, School of Business and Economics) Examiner:                 Mikael Lundgren (Linneaus University, School of Business and Economics) It is widely known that the role of managers may result in stress and a heavy workload. As a result of this negative effects organisations have to counteract and find new solutions and systems to facilitate and assist leaders in their work. A popular method for leadership development has come to show both in research and in practice, especially in recent years, this popular method is known as mentoring. This form of leadership development is often applied in so called mentoring programs.

Byggbranschen, en unik och speciell bransch på många sätt, dels då varje projekt har unika förutsättningar och det är en salig blandning av olika typer av människor. Och dels för att det är så många olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och någonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som är dem som ska leda arbetet på plats. Arbetsledarrollen är speciell i sig, då man fungerar som en länk mellan teoretikerna och praktikerna och detta kräver en bred kunskap. Man måste kunna prata båda språken.

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus på hur två offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebär. Syftet med studien var att tolka och förstå hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom två offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer på direkt nivå. En chef på direkt nivå har inte någon underställd chef utan enbart underställda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om Mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a.