Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, Meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat. .

Denna uppsats utgår från forskningsrapporter som visar att andraspråkselever har sämre resultat i skolämnet matematik än andra elever. Främst behandlas de svårigheter som problemlösningsuppgifter medför för andraspråkselever. Syftet är dels att analysera och belysa språkliga och kulturella svårigheter som förekommer i problemlösnings¬uppgifter, dels att jämföra uppgifterna sinsemellan i matematikböcker skrivna på svenska och arabiska.I studien jämför jag tre matematikböcker; en från Sverige, en från Syrien och en från Libanon. Avsikten är dels att komma fram till hur mycket plats problemlösning tar i de respektive ländernas böcker och dels att ge en kvalitativ och kontrastiv bild av hur problemlösningsuppgifter ter sig för andraspråkselever. För detta ändamål analyseras åtta problemlösningsuppgifter i detalj och jämförs med varandra med avseende på språkliga och kulturella svårigheter och skillnader.

I denna uppsats har språket i radioprogrammet Klartext jämförts med språket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i språket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades främst på den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de två jämförda programmens språk skiljde sig åt på flera olika sätt, bland annat använde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare Meningsbyggnad och sammanlagt 35 % färre tecken än vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

SammanfattningDet här examensarbetet har gått ut på att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarspråk om teknisk information.Jag har arbetat utifrån principerna läsligt, läsbarhet och läsvärde samt läst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har också utfört en textanalys, gruppintervju och användartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrån målgruppens behov. I mitt arbete har jag använt mig av principer för att skriva klarspråk. Det är att målgruppsanpassa, använda bekanta ord, skriva en logisk Meningsbyggnad och att -strukturera texten på rätt sätt. Manualen blev kortfattad för att passa målgruppen. Den innehåller många exempel för att skapa förståelse och läsvärde..

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och Meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

Undersökningen handlar om hur skönlitterära texter kan bjuda elever motstånd på grund av svåra ord, komplicerad Meningsbyggnad, svårbegripliga stilfigurer, berättargreppet, den tidshistoriska och kulturella inramningen etc. och därmed ligger undersökningens förutsättningar i gränsen mellan litteraturteori och stilforskning. Den empiriska delen består dels av ett test och dels en intervju. I testet utröns hur väl informantgruppen i skolår nio begriper utvalda textavsnitt från svenska författares texter från tiden 1879 till 1998. I intervjun undersöks i vilken mån innehåll och struktur skapar svårigheter i elevgruppens läsning av en roman.

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, Meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven.

Denna uppsats analyserar bearbetningsfasen vid översättningen av "La protección de los derechos humanos en el Sistema Interamericano. Manual para defensores y defensoras de derechos humanos" som är utgiven av organisationen CEJIL (Center for Justice and International Law) som verkar i Nord- och Sydamerika. Först ges en förberedande textanalys där källtexten och förutsättningarna för översättningen beskrivs. I den följande analysen studeras översättningsproblem som rör textens komplicerade Meningsbyggnad och tunga koordinationsfraser. Utifrån olika teorier och artiklar om svenskt klarspråk studeras det vilka strategier som har använts för att skapa en enkel och tydlig text på svenska.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller Meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochMeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv.

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i ämnet svenska på film- och ledarskaps-programmen på gymnasiet i norra Sverige. Syftet är att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men även försöka finna mönster och jämföra åsikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det är en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod används ett flertal klassrumsobservationer, en lärar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkäter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterära undervisningen ger positiva effekter. I vår undersökning framgår elevernas framsteg enligt läraren och eleverna genom färre ordföljdsfel, bättre stavning och Meningsbyggnad och detta bekräftar både eleverna och läraren i resultatavsnittet.

För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, Meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte.

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istället för att producera text. Att kunna skriva är en omvärldskunskap. Orden är det viktigaste för en skribent, men även bearbetning och bedömning av det skrivna är av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poängs uppsats är att undersöka lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur läraren bedömer och kommenterar uppsatser.

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade. Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat Meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förändrats under de senaste 25 åren, språkligt och innehållsmässigt. I min studie ingår 53 platsannonser från myndigheten Svenska institutet (SI). Det är samtliga utlysningar från 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas språkinterna egenskaper och förändringar, dels vilka externa samhälleliga faktorer som påverkat innehåll och utformning.En platsannons består av flera komponenter. Min undersökning utgår från den indelning av en platsannons i maximalt åtta komponenter som språkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling från 2011.