I uppsatsen behandlas Tove Janssons barnlitterära roman Muminpappans Memoarer. Avsikten är att analysera verkets berättarteknik, form och över- samt underliggande tematik. Tidigare forskning presenteras och vissa delar ifrågasätts. Metainslaget diskuteras, liksom ekonomiseringen. Det ekonomiska i romanen ses bland annat i Janssons återanvändning av sidokaraktärer inom ett och samma verk, samt genom hennes återkommande muminkaraktärer.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska Memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska Memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska Memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

This essay seeks to gain understanding on the thoughts of Konrad Adenauer regarding the future of Europe in the post-WWII era, and European integration in particular. The material used is his memoirs, which gives an insight into the part of his thought that he chose to share with the rest of the world. The essay uses an analytical framework of three theories, popular within the academic discipline of international relations: realism, liberalism and constructivism. The conclusion it draws is that none of the theories can in a satisfying way describe Adenauer?s thoughts, but rather that they all in some way describe certain elements of his thoughts.

This paper focuses on the subject of Simone de Beauvoir and how she creates her view of motherhood. With help from Toril Moi?s method ? which she calls personal genealogy ? as a standpoint I have read Beauvoir?s autobiography Memoirs of a Dutiful Daughter with and against her essay about women, The Second Sex.The genealogy tries to understand the term ?making? and the idea of production or construction and the personal genealogy sees the subject ? the person ? as an extraordinarily complex effect of a whole network of different discourses or determinants. In order to be able to understand Beauvoir?s view on motherhood I have read her philosophy with and against the feminist philosopher Ulla M.

The purpose of this Masters thesis is to examine the representation of student life in Uppsala in the 1860s and 1870s in memoirs. This purpose is achieved by contextualising the memoirs in two different analyses. In the first, the representation of student life in the memoirs is compared to that in another literary genre, the university novel, and it is found that the two representational forms paint completely contradictory pictures, where in the novels the higher education is depicted as rotten and in dire need of reformation, whereas in the memoirs the system, albeit somewhat flawed, works. The memoirs and the novels thus seem to be competing systems of representation, created in different discourses, wherein the purpose and nature of higher education widely differed. In the second analysis, the examination of the memoirs is based on research concerning the nation building process in Sweden during the 19th century.

Den här uppsatsen behandlar en undersökning av hur adjektiv används som några olika stildrag i yngre fornsvensk och äldre nysvensk historieskildring. Det undersökta materialet är historieskildring i prosaform, bestående av fyra olika verk: Prosaiska krönikan, Peder Swarts krönika, Per Brahes krönika och Agneta Horns Memoarer. Undersökningen är delvis en systematiserad stilistisk undersökning och delvis en undersökning av ajdktivens utveckling i texterna.De redan vedertagna forskningsresultaten om svenskans morfologiska utveckling verkar stämma överens med undersökningens resultat. Till exempel syns övergången från den inhemska adjektivändelsen -og till den tyska -ig. I undersökningen upptäcktes även en viss variation, speciellt i Prosaiska krönikan, vilket tyder på att övergången skedde under yngre fornsvensk tid.

Tove Jansson was born in 1914 and died in 2001. She was a Finnish, though Swedish-speaking, novelist and painter. She wrote many books of which the Moomin books were the most popular. She wrote in total eight Moomin books (picture books not counted) of which some were rewritten one of more times. The first Moomin book appeared in 1945 and the last as late as 1970.

AbstractEllen Persson: Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840. En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. ? Uppsala universitet: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att granska kvinnors musicerande i den borgerliga salongskulturen under 1820-40-talen i Uppsala.

Abstract Sven Lidman växte upp i blygsamma förhållanden, men blev med tiden en offentlig person, en ?kändis? i sin samtid. Han var en av det begynnande 1900-talets mest uppmärksammade författare, vars diktsamlingar och romaner väckte sensation hos samtidskritiken. Flera recensenter nämner Lidman som ett av den unga litteraturens stjärnskott. Av senare verksamma essäister och litteraturhistoriker betraktas hans författarskap som ett av de mest betydande under 1900-talets första decennier vid sidan av namn som Bo Bergman, Hjalmar Bergman, Elin Wägner, Anders Österling och andra.