Utvecklingen av egna märkesvaror (EMV) är i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hålla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit så framträdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, då mejerier har gått med på att tillverka EMV-mejeriprodukter åt dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna växa tillsammans med dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillväxtstrategi då det förvärvade ett eget mejeri som nu är i drift.

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett är finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studie uppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del på informationsasymmetri, men även den i allmänhet höga affärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhåller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. Vår analys visar även att kapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort och att Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett ärfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studieuppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del påinformationsasymmetri, men även den i allmänhet högaaffärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhållergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. Vår analys visar även attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort ochatt Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av två fallföretag, Skånemejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten är det primära styrinstrumentet..

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare..

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare..

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster.Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag..

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts.

En uppsats om hur IT-företag som säljer konsulttjänster utformar sina belöningssystem, med fokus på tre styrförutsättningars påverkan. Studien är kvalitativ och baseras på empirisk material inhämtat från fem stora IT-företag..

Syftet med denna uppsats är att med teoretisk och empirisk utgångspunkt beskriva, analysera och diskutera förutsättningar för utformning av belöningssystem i IT-branschen. Både teori och empiri är utgångspunkter i denna uppsats. En fallstudie tillämpas för den empiriska datainsamlingen, baserad på en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats. Med hjälp av enkäter och semistrukturerade intervjuer undersöks huvudfallet, medan empiri till stödfallen och den teoretiska delen är sekundärdata. I både stödfallen och huvudfallet beskrivs det befintliga belöningssystemet, men huvudfallet är djupare undersökt och utökat med de anställdas åsikter samt hur belöningssystemet påverkar dem.

I hospitalitybranschen arbetas det intensivt med att erbjuda sina gäster så bra upplevelser som möjligt. Nya teknologiska lösningar som påverkar gästers interaktion med branschen utvecklas ständigt, samtidigt som människors levnadsvanor blir allt mer integrerade med det teknologiska. Flera undersökningar visar att just teknologi inkorporerad i hospitalitybranschen är en bidragande faktor för en förhöjd gästupplevelse, men trots det är det få inom branschen som väljer att anamma den. Tron om att den typen av investeringar är allt för kostsamma, okunskap om att teknologin finns och en allt för konservativ syn är tänkbara förklaringar till att stora delar av branschen halkar efter.I uppsatsen redogörs för några i världen pågående trender och en litteraturstudie genomförs för att undersöka hur teknologi kan användas för att förhöja gästupplevelsen inom hospitalitybranschen med hänsyn till dessa trender. Uppsatsen diskuterar hur branschen är på väg att förändras och föreslår ett par exempel för hur ditt varumärke kan hänga med i utvecklingen redan idag..

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmäklare använt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, något som självklart är mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har länge fått kämpa med relativt lågt förtroendefrån allmänhetens sida, detta har delvis hängt ihop med att det tidigare inte fanns någotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olägenheter som upptäcktes under2006 bidrog till ett krav både från branschens och allmänhetens sida om att en nyfastighetsmäklarlag skulle arbetas fram, så att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bästa med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig på de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjänster samt upprättande av mäklarjournalen.Tillvägagångsättet har varit att intervjua fastighetsmäklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika åsikter om att branschenmådde gott av att regleras bättre, och att lagen inneburit ökad transparens. Framgår göräven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger påenskilda dåliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svårt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförändring i arbetssättet hos fastighetsmäklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsättningar för branschen att öka sitt förtroende frånallmänhetens sida i och med den nya fastighetsmäklarlagen.

Vi har i vår uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen vi talar om är byggarbetsbranschen. Vi har talat med både kvinnliga arbetsledare och de anställda själva för att få en inblick i denna slutna värld. Samtidigt har vi försökt ta reda på hur samhället ser på denna bransch och då med fokus på vad unga kvinnor och tjejer som är den grupp som utesluts tycker och tänker om byggbranschen.Det är den hårt inbitna atmosfären och kulturen i företaget som gör att det är svårt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen är inte ovissa om detta problem utan man är mer än medveten om att problemet existerar.

Problemdiskussion: I branschen för buteljerat vatten har konkurrensen ökat kraftigt de senaste åren. En mängd aktörer slåss om en plats i återförsäljarnas sortiment. Vad krävs för att hävda sig i denna tuffa konkurrens och vilka konkurrensfördelar blir viktigast? Utifrån detta utvecklade vi vår huvudfrågeställning; Hur konkurrerar företag i branschen för buteljerat vatten? Vi kommer specifikt att belysa marknadskanaler och varumärke som konkurrensfördelar.Syfte: Syftet med vår studie är att bidra med ökad förståelse för hur konkurrenssituationen ser ut i dagligvaruhandelsbranschen i allmänhet och branschen för buteljerat vatten i synnerhet, samt hur man kan använda sig av marknadskanaler och varumärken som konkurrensfördelar.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort intervjuer med tre vattenföretag som befinner sig på olika stadier i sin utveckling.

Detta examensarbete har utförts på Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har länge haft problem med höga lagernivåer av emballage som resulterat i stora hanteringssvårigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete är att föreslå en effektivare lagerstyrning med målet att minska de höga lagernivåerna av emballage på mejeriet.En nulägesanalys visade att medelbeläggningen för perioden 2010-05 ? 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av säkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett år baserat på dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/år.Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i två olika scenarier.