Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom Medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom Medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom Medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att Medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barnteatern kan se ut idag och om den uppfyller barnens krav.Observationer gjordes på tre slumpmässigt utvalda barnföreställningar för lågstadiet. Därefter intervjuades Medverkande och publik som i detta fall bestod av barnen och dess lärare. Intervjufrågorna behandlade dels hur Medverkande tänker inför en föreställning för barn och hur publiken uppfattade den, dels hur de anser att en bra barnföreställning bör vara.Resultatet i undersökningen visar några tydliga tendenser. De tre barnföreställningarna höll en god kvalitet i avseende på framförande, musik och dekor. Men barn är ofta ovana teaterbesökare och har svårt att ta in information genom bara iakttagande.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de Medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de Medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de Medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Det kom allt fler signaler att ensamheten bland äldre har ökat, även att äldres känslor av ensamhet har blivit ett problem som påverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges äldre generation över 65 år beräknas att öka med ca 22 procent mellan åren, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgänge bland de äldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjälp av frivilliga medmänniskor som besöker äldre som lever i ensamhet. Syftet med studien var att utvärdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda äldre i Karlskrona kommun.

Det kom allt fler signaler att ensamheten bland äldre har ökat, även att äldres känslor av ensamhet har blivit ett problem som påverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges äldre generation över 65 år beräknas att öka med ca 22 procent mellan åren, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgänge bland de äldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjälp av frivilliga medmänniskor som besöker äldre som lever i ensamhet. Syftet med studien var att utvärdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda äldre i Karlskrona kommun.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera och beskriva de faktorer som kritiskt inverkar på en webbkonfigurators framgång och öka förståelsen kring faktorernas påverkan ur ett företagsperspektiv. Vårt syfte är även att försöka identifiera och beskriva eventuella mönster, som kan ses som generella inom området för webbkonfiguratorer. Metod: Som metod för insamling av empirisk data, har vi använt oss utav enkäter. Dessa har sänts ut via elektronisk post till de Medverkande företagen. Vi har även genomfört ett test av de Medverkande företagens webbkonfiguratorer.

TitelSVT och mångfalden i rutan ? en kvalitativ innehållsanalys av SVT Västs produktioner ur ettmångfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPåbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning är att utvärdera om mångfalden i SVT Västs produktioner efter säsongen 2002/2003 har utvecklats och är representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har använts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA ären kvalitativ innehållsanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ettundersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT Väst säsongerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka beachvolleybollspelares upplevelse i samband med axelskada och vad som kan påverka tillbakagången till beachvolleyboll efter en axelskada. Design: En kvalitativ ansats har använts där djupintervjuer ligger till grund för studien. Urval: Fem Medverkande som spelar eller har spelat beachvolleyboll på elitnivå deltog i studien. Samtliga har drabbats av axelskada där skadan hindrat dem från att träna/tävla på tilltänk nivå under minst 28 dagar. Resultat: Fynden av denna studie indikerar att den egna drivkraften hos individen, tillsammans med en tydlig målsättning och stöd från omgivningen är tre orsaker som bidrar till att öka chanserna att komma tillbaka till beachvolleyboll efter axelskada.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de Medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de Medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen..

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera och beskriva de faktorer som kritiskt inverkar på en webbkonfigurators framgång och öka förståelsen kring faktorernas påverkan ur ett företagsperspektiv. Vårt syfte är även att försöka identifiera och beskriva eventuella mönster, som kan ses som generella inom området för webbkonfiguratorer. Metod: Som metod för insamling av empirisk data, har vi använt oss utav enkäter. Dessa har sänts ut via elektronisk post till de Medverkande företagen. Vi har även genomfört ett test av de Medverkande företagens webbkonfiguratorer. Slutsats: Vi har med bakgrund av våra empiriska och teoretiska data identifierat och beskrivit ett antal faktorer som vi kan se som essentiella för en webbkonfigurators framgång. Vi har även kunnat urskilja vissa mönster, som är generella och oberoende av bransch eller produkt..

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de Medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de Medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen..

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de Medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De Medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg.

Syfte och frågeställningarMitt syfte är att kartlägga knyttebarns föräldrars bakgrund inom friluftsliv och att se om intresset för friluftsliv förs över från generation till generation (går i arv).Jag vill veta mer om vilka förväntningar föräldrar har på sina barns deltagande i Friluftsfrämjandets barnverksamheter och se om dessa förväntningar stämmer överens med den forskning som visar hur friluftsliv och naturvistelse påverkar barn.Frågeställningar:? Vilken friluftslivsbakgrund har föräldrarna till barn i Knytt?? Överförs friluftslivsintresse från generation till generation?? Vilka förväntningar har föräldrar på skogsknytteverksamheten?MetodJag valde att göra en kvalitativ undersökning via enkät. Sammanlagt var det 20 familjer som deltog i min undersökning. Enkäten riktade sig till föräldrarna i två knyttegrupperResultatUndersökning visar att alla Medverkande med barn i knytt har ett intresse för friluftsliv. De flesta av de Medverkande kommer från hem där intresse för friluftsliv fanns och de hade börjat utöva friluftsliv i tidig ålder.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de Medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de Medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen..