Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Vår uppsats handlar om kommunpolitiker som blivit förtroendevalda utan tidigare erfarenhet av partiarbete eller förtroendeposter. Då partiernas Medlemstal sjunker finns det skäl att tro att fenomenet kommer att bli vanligare. Syftet med vår uppsats är att minska kunskapsbristen som råder kring politisk oerfarenhet. Gruppens egna berättelser formar vår uppsats. Genom samtalsintervjuer med åtta politiska nykomlingar har vi tagit del av synen på inträdet i politiken och politikerrollen.

Uppsatsen består av en fallstudie av IF Metall där intervjuer utförts på tre nivåer inom fackförbundet, lokal, regional och central. Uppsatsen syftar till att visa på åsikter över rådande situation av anslutningsgradsnedgång inom facket, även sett ur en postfordistisk synvinkel.Uppsatsen använder sig av Anders Kjellbergs forskning kring facklig anslutningsgradsnedgång som forskningsläge vilket visar på en stadig nedgång med tillfälliga fluktueringar från 1970-talet till 2012, och syftet är att ge ett perspektiv inifrån IF Metall över rådande situation.Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan regional och central nivå huruvida postfordism är ett utbrett fenomen och om det är ett arbetsätt som kommer spridas mer inom industrin i Sverige. Samtliga nivåer är överens om att regeringens agerande och höjningen av a-kassan var en stark orsak till senaste tidens anslutningsgradsnedgång. Även liberalisering och rådande kultur av individualism bland yngre generationer samt undermålig utbildning över facklig verksamhet från grundskolans nivå nämns som tänkbara orsaker till nedgången inom den fackliga rörelsen..

De första skogsägarföreningarna bildades under 1910- och 1920-talen för att i första hand främja en bättre skötsel av böndernas skogar. Under skogsägarföreningarnas snart hundraåriga historia har deras roll sedan förändrats. På grund av skogsindustrins starka ställning gentemot bönderna kom virkesförmedlingen ganska snart få en viktig roll i föreningarna.Det var dock först genom andra världskrigets brännvedshantering som skogsägarföreningarna kunde nå en större del av landets bönder och skogsägare. När skogsägarrörelsen växte och blev allt större kom tanken om att en egen industri i föreningarnas regi skulle förstärka skogsägarnas position på virkesmarknaden ytterligare. Brist på kapital gjorde dock att en industrisatsning drog ut på tiden.