Syftet med vårt examensarbete är att försöka förstå varför elever väljer ett Medieprogram och vad som påverkar deras val. Arbetet kan användas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har. För att nå syftet har vi gjort en enkätundersökning som omfattar 78 elever från årskurs ett på två olika Medieprogram. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna främst väljer Medieprogrammet för att medieämnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vår undersökning är att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De väljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen är lättare eller mer slapp än undervisningen på andra program.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans Medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors Medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad karaktärsämneslärare på Medieprogrammet har för erfarenheter gällande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förståelse och kunskap inom ämnet, vilket kan resultera i att eleven får en rättvis och likvärdig bedömning. Följande frågor ställdes: Hur upplever karaktärsämneslärare på ett Medieprogram dagens betygssystem? I vilken utsträckning används elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer på Medieprogrammet? Hur arbetar läraren för att ge eleven en rättvis bedömning? För att nå syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktärsämneslärare från ett Medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att flera av lärarna upplever bedömningsprocessen som komplicerad.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans Medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors Medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans Medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka individers attityder och inställning om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans Medieprogram. Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrätt är i Medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjälp av en enkätundersökning till årskurs tre på Medieprogrammet på en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser på upphovsrätt. Jag har även intervjuat några olika lärare som undervisar i medieämnen om hur de ser på elevernas inställning till upphovsrätt. Mitt arbete visar att många elever inte bryr sig om upphovsrätt när det är någon annan som har skapat ett verk men upphovsrätten är ofta mycket viktig när det är eleven själv som har skapat något. Arbetet åskådliggör också hur elever tänker på olika sätt om upphovsrätt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig från medielärarnas sätt att se på upphovsrätt..

Titel Vad hände efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets Medieprogram, Borås Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga vad Viskastrandsgymnasiets Medieprograms avgångselever från år 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende på genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkäter med Viskastrandsgymnasiets avgångselever från år 2003. Material 30 telefonenkäter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gällande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare än med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nästan hälften av eleverna arbetade inom annat område än sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös..

Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella Medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett Medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur det sociala nätverket används av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lärande. Studien tar sitt avstamp i en nulägesanalys i hur gymnasieelever använder sig av ett socialt nätverk och deras synpunkter på hur det används i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bäst utnyttjar de sociala nätverken för att förstärka lärandet och påverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.Frågeställningar: ? Hur används det sociala nätverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nätverket användas för lärande? Teori: Studien utgår från sociokulturell teori där begrepp som berörs är bland annat interaktion, kontext, distribuerat lärande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nära förestående utveckling. Andra begrepp som berörs är synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har både observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.