I denna uppsats kan man ta del av varför allt fler unga tjejer förskrivs antidepressiva Mediciner och varför tjejer överhuvud taget får mer depressioner än killar. Man kan läsa bakomliggande fakta om antidepressiva Mediciner och depressioner, de sociala faktorerna till varför unga drabbas av depressioner samt identitetens betydelse. Slutsatsen av denna uppsats är att också killar drabbas av depressioner men att det visar sig på andra sätt, till exempel som aggressivitet. De tar inte heller kontakt med vården på samma sätt som tjejer, och av denna anledning blir det fler tjejer numerärt inom psykiatrin och det bör också vara därför som tjejer förskrivs mer antidepressiva läkemedel. För några år sedan lanserades ett nytt preparat som var mer lämpade för barn och ungdomar.

Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina Mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felMedicinering.Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felMedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många Mediciner vare dag.Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras.

Bakgrund: Bristande följsamhet till behandling leder till sämre behandlingsresultat och står för en stor kostnad för samhället. Individens egen kunskap, erfarenhet och tro på området har betydelse för de beslut denne fattar rörande sin behandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens syn på Mediciner, Medicinering och livsstilsförändringar. Metod: Studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas syn på sina Mediciner berodde på faktorer som sjukdomsacceptans, bedömning av Medicinerna samt tillgång till och syn på information.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av Medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och Medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-Mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.

Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina Mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felMedicinering.Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felMedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många Mediciner vare dag.Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var känslor i början, känslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

Syftet med föreliggande uppsatsarbete är att beskriva erfarenheter av psykofarmaka och psykoterapi. Studien är kvalitativ till sin karaktär och utgår från intervjuer med fyra psykoterapeuter och en läkare. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden. Arbetet har haft sin grund utifrån fem övergripande frågeställningar; Hur uppfattar vi lidandets mening i relation till psykofarmaka? Påverkas en individs möjlighet att känna och tänka om denne regelbundet brukar psykofarmaka? Kan den som lider förvänta sig vägledning i de olika enskilda, respektive kombinationsbehandlingar som finns? Minskar det egna lidandet genom att sätta ord på sin ångest i psykoterapi? Hur resonerar läkemedelsindustrin i frågan kring individens psykiska lidande? Dessa frågeställningar har vilat mot en filosofisk fond som ställer frågan: Är medikaliseringen ett sätt att Medicinera mot livet självt, att göra samhällets tillkorta-kommanden till ett individuellt problem? Resultaten presenteras i fem synopsis som visar på att; lidande kan ses som kraft till förändring.

De stora läkemedelsbolagen har sedan mitten på 1990-talet fått en ökad press på att optimera sina försörjningskedjor på grund av att patent på olika Mediciner gått ut. När patentet gått ut kan generiska konkurrenter börja sälja liknande Mediciner, de kan sälja dem till lägre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att täcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sänka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och Mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och Mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler Mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod.

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Följsamhet till bromsMediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till Mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsMediciner.

Myxomatös klaffdegeneration är en vanlig hjärtsjukdom hos hund och därför av stort veterinärmedicinskt intresse, både ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos människa kan klaffen opereras och ersättas med en konstgjord klaff, men hos hund är inriktningen framförallt att med medicin förbättra överlevnaden då en mild klaffinsufficiens är fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvärras och hjärtsvikt uppstår. De Mediciner som används profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök påvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta är inte optimalt då sjukdomsförloppet är långdraget och medför stora kostnader för djurägaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

Cannabis har länge använts som medicinalväxt. Genom att läkemedlet Sativex 2011 godkändes av läkemedelsverket för förskrivning gavs ett allmänt erkännande av att Cannabis kan användas för sina terapeutiska egenskaper. Då det saknas en sammanställning av området på svenska är syftet med det här arbetet att belysa inverkan av förädlingsarbete, odlingstekniska åtgärder och andra metoder som rör framställningen av det botaniska råmaterial (BRM) som kan vidareförädlas till cannabisbaserade Mediciner (CBM). Växten och dess bioaktiva substanser beskrivs också översiktligt. Slutsatsen efter att ha undersökt material som publicerats i ämnet är att både förädlingsarbete och odlingsteknik till stor del avgör både kvantitet av och kvalitet på de bioaktiva substanserna hos Cannabis..