Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgås via sociala nätverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån ett teoretiskt perspektiv där bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingår belysa och utforska barns och unga människors interaktioner på och med Internet och det lärande och förutsättningar för hälsa som kan skapas. Tjugotre artiklar från tidskrifter med en disciplinär bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och Mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgående tema i artiklarna.