Allt fler företag är medlemmar i ett eller flera nätverk. Vilket värde skapas för företagen genom medlemskap i ett nätverk? Hur skapas detta värdet och vad är det för värde egentligen? Finns det några faktorer som påverkar värdeskapandet?.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur ett antal nyckelaktörer inom turismnäringen såg på matens roll och hur de arbetade med Matupplevelser i praktiken. Insamling av data genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrån en mall för kvalitativ bearbetning av text. De aktörer som fungerade som informanter för undersökningen arbetade samtliga med matturism på nationell, regional eller lokal nivå.  De aktörer som deltog i studien var Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur Småland, Smaka på Skåne, Kristianstad Kommun och Idala Gård. Undersökningens resultat visade att samtliga aktörer ansåg att maten hade en given roll inom turismnäringen.  Informanterna betonade vikten av att producenter ser matens potential till att bli en matupplevelse och synliggör den för turister. Ett skäl till att detta inte alltid görs kunde bero på den bild svenskar har av svensk mat och svensk matkultur menade informanterna.  De förespråkade en stolthet över svensk mat och mattradition.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just Matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för Matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna.

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala Matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger där matglada amatörkockar bjuder in okända människor på middag i sitt hem. Syftet med studien är att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populärt i det senmoderna samhället. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som själva driver middagsklubbar. Genom innehållsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrån teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhället och upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstås utifrån en längtan efter nya och unika Matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en längtan efter social samhörighet samt en önskan att återupprätta traditionella måltidsförhållanden.

Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende.

Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende.

Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende.