Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på Matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar Matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspänning, ABB Microscada, till ett system som även ska kunna klara av att räkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlägen på fabriksområdet.Examensarbetet har som mål att införa en del av pappersbrukets elnät in i det nya styrsystemet samt sammanställa och beräkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda beräkningar.Den del som främst har analyserats är en Matning som börjar vid inMatningspunkten på Ortviken och följer dessa ner via olika ställverk och Matningar till två transformatorer för att sluta på 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lämnar angående kortslutningseffekter inte alltid stämmer överens med de värden de kontrollerats mot. Detta visade sig främst vid kontrollberäkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svårigheter att arbeta med maskade nät. Eftersom Ortviken använder just maskade nät och har två inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de båda inkommande Matningarna antags i alla beräkningar och simuleringar vara en Matning, där kortslutningseffekterna summerats..

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och Matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

Cirka hälften av de patienter som drabbats av stroke kan få svårigheter med att äta. Det kan bero på att de har drabbats av olika funktionsbortfall som är vanligt efter stroke. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition, då det uppstår en obalans mellan energi- och näringsomsättning och energi- och näringsintag. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvårdnadsteori.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsättningar förbereds inför en Matningssituation på en somatisk vårdavdelning, som även omfattar vård-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av Matningen, är viktigt då det har stor inverkan på måltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fått tillräckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, än de som inte fick någon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför Matningen. Vårdpersonalen på avdelningen där observationerna genom-fördes tog i stort sätt hänsyn till de grundläggande värderingarna som återges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).

SammanfattningDenna rapport behandlar konstruktions- och provningsarbetet för en ammunitionslyft till en ny marin 40mm pjäs, kallad 40Mk4 i utveckling av BAE systems Bofors AB. 40Mk4 är en marin luftvärnspjäs som är tänkt att monteras på små till medelstora fartyg. Ammunitionslyften ska kunna sköta all Matning av ammunitionen till, från och mellan de två i pjäsen ingående magasinen. Omfattningen av rapporten inkluderar konstruktion av och framtagning av en provrigg för ammunitionslyften samt till viss del konstruktion av gränsytor för lyften i en seriekonstruktion. Därtill behandlar rapporten provning av provriggen utifrån fördefinierade funktions- och prestandakrav.

Flimmer (eng. Flicker), beskrivs av standard EN 50160:1999 som ett visuellt intryck av instabilitet orsakat av ljusintryck som varierar intensitetsmässigt eller spektralt över tiden. Flimmer är alltså en variation i ljusstyrka som orsakas av en ändring i spänningsnivån, spänningsfluktuationer. När spänningen ändras uppstår en variation i lampans ljusintensitet som ögat uppfattar som en blinkning. Denna spänningsändring behöver inte vara större än 1-2V med 230 V Matning för att lampan ska blinka till.

SammanfattningBakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, Matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärningSlutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura barn..

Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller Matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I Matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och Matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller Matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller Matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller Matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.