Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast Materia löses i flytande Materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur Materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast Materia ska lösas i flytande Materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Vårt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i år 9 väljer att använda för att förklara begreppen Materia, fotosyntes och förbränning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap är, hur barn lär sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning säger om ämnet. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i år 9. Efter analys av Materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. Vårt resultat överensstämmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom området.

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan Materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital Materia skulle födas i datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik.

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan Materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital Materia skulle födas i datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas uppfattningar om Materians uppbyggnad och om Materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på Materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av eleverna svarade att luft är Materia, vilket tyder på ?gasblindhet? hos de övriga.

The purpose of this investigation was to find out more about students? spontaneous ideas about properties and transformations of matter. Examples of matter chosen are such which students know about from everyday life and focus is mainly on the questions if students know that all matter has weight and that matter is preserved in transformations.The method used is semi structured qualitative interviews with individual students. Different experiments were carried out together with the students who afterwards were interviewed. However, the students show varying answers and no generalizations can be done.

?Trots att teorierna kring atomer och partiklar är grundläggande för naturvetenskapen visar flera studier att elever har stora svårigheter att ta till sig dessa, vilket leder till att de skapar sig missuppfattningar kring materiens partikelnatur. Tidigare studier visar bland annat att många elever ser Materia som en kontinuerlig substans även på partikelnivå, att de har svårt för partiklars inneboende rörelse och att brister i förståelsen för materiens partikelnatur även är kopplad till en bristfällig förståelse för andra begrepp såsom densitet.Syftet med denna studie var att med hjälp av enkäter bestående av främst öppna frågor undersöka gymnasieelevers uppfattningar kring Materia som uppbyggd av diskreta partiklar med tomrum mellan, partiklarnas konstanta inneboende rörelse, om elever spontant beskriver fysikaliska händelser på partikelnivå samt om de överför den makroskopiska substansens egenskaper och beteende till dess partiklar. Det undersöktes även om de har en uppfattning av densitet på partikelnivå.Resultaten visar att nästan samtliga elever har någon sorts partikelmodell av hur Materia är uppbyggd men framträdande brister i den är att endast en minoritet av eleverna placerar tomrum mellan partiklarna samt visar förståelse för den konstanta och inneboende rörelsen hos partiklar. Om elever spontant använder sig av partiklar i sina beskrivningar beror på typ av uppgift och resultatet när det gäller överföring av egenskaper och beteende är även det ojämnt.

Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi är den mörka Materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori växt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svåra eller omöjliga att upptäcka på traditionella vis, såsom svarta hål.Via en genomgång av grundteorin för gravitationslinser, några enkla teoretiska studier och en grundläggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sätts i relation till rådande teorier om den tidigaste stjärnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjärnor bör ha efterlämnat ? i synnerhet intermediära svarta hål med massor på 100-1000 Msol som ännu kan finnas i dagens mörka galaxhalor.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg?s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk Materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ?nature? is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ?nature? is tentatively defined as ?that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation?, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg?s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk Materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ?nature? is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ?nature? is tentatively defined as ?that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation?, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna.

Joniserande strålning, i dagligt tal oegentligt benämnd radioaktiv strålning, förekommer naturligt och utgör en hälsofara för allt organiskt liv. De viktigaste källorna till sådan strålning är radon som finns i varierande mängd i bergrunden, sådant radioaktivt Material som finns i all Materia (t.ex. Kol-14, Kalium-40), strålning som uppkommer i samband med mänsklig aktivitet (medicinska tillämpningar, kärnkraft, kärnvapenprov) och den kosmiska strålningen. Av dessa ökar den kosmiska strålningen med ökad höjd över havsytan, men samtidigt avtar den sammanlagda stråldosen från de andra källorna något. Sammantaget sker dock en viss ökning av stråldosen med ökande höjd.

Utifrån posthumanistiska teorier där all Materia, såväl mänsklig com icke-mänsklig, förstås som agentiska aktörer, är syftet med denna uppsats att studera vad som händer när aktörer, i det här fallet lärplatta, barn och förskola, möts. Barn har filmats i sin verksamhet med lärplattan och ett urval av dessa filmsekvenser har fått utgöra undersökningens empiriska Material, och med hjälp av posthumanistiska begrepp har filmsekvenserna analyserats utifrån studiens syfte och frågeställningar.Uppsatsen kommer att synliggöra hur budskap kommer att sändas mellan olika aktörerna i intra-aktioner, hur budskap kommer att tolkas eller översättas på olika sätt utifrån den som är mottagare, det sker en förskjutning av budskapet. Barn och lärplattor skapas och omskapas, båda kan ses som effekter av varandra. Eftersom det är omöjligt att förutsäga vad som kommer att hända, hur olika aktörer samverkar med varandra är det viktigt med ett öppet förhållande till det vi möter i våra pedagogiska miljöer, att se möjligheter till nya tillblivelser..

With self-hypnosis as a method, I work with levels of consciousness in relation to practice. Focus lies in the relation between a language of Materials and an inner experience. How do Material expressions function as mediums of a spiritual matter between a beholder and me? The trance functions as a space for a spiritual contact/communication. Abstract images of crystalline glaze on ceramic tiles are direct results of these acts.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal.