Sökresultat:
9 Uppsatser om Markstruktur - Sida 1 av 1
Lövtäckningens effekter på markstrukturen : observationer i köksträdgården på Hovdala slott
Arbetets syfte var att samla kunskap om hur gynnsamma förhållanden kan skapas för köksväxter ur ett långsiktigt perspektiv. Studien gjordes i en köksträdgård på Hovdala slott, Hässleholm. De senaste tre vintrarna innan studien genomfördes hade jorden i köksträdgården inte bearbetats,
utan hade istället täckts med ett 10-20 centimeter tjockt lövtäcke. Markstrukturen undersöktes i lövtäckt jord och jämfördes med referensyta där ingen täckning skett. Resultaten visade att mullhalten och troligtvis daggmaskbeståndet var högre och markens aggregatstruktur och
porstorleksfördelning bättre på täckodlad markyta än på referensytorna.
En ogräsfri växtföljd : hur en grönsaksväxtföljd med fokus på minskad ogräsförekomst kan planeras med hjälp av ett planeringsverktyg
Växtföljd är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot ogräs och växtskyddsproblem och är en grundpelare i alla långsiktiga odlingssystem med frilandsgrönsaker. Växtföljdens positiva effekter består av minskad ogräsförekomst, begränsning av växtskyddsproblem, förbättrad växtnäringsbalans samt ökad mullhalt och förbättrad Markstruktur. Syftet med det här arbetet är att bidra med kunskap om hur ett planeringsverktyg till en växtföljd kan användas samt hur en grönsaksväxtföljd kan planeras för att minska ogräsförekomsten. Odlingsföretaget Hornudden används som fallstudie när ett förslag på en grönsaksväxtföljd med fokus på att minska ogräsförekomsten planeras med hjälp av ett etablerat planeringsverktyg. Resultatet av planeringen är ett förslag på en sjuårig växtföljd: år 1 gröngödsling (gul sötväppling+rödklöver), år 2 gröngödsling (gul sötväppling+rödklöver), år 3 broccolo/grönkål/vitkål, år 4 sallat, år 5 gröngödsling (bovete+havre), år 6 pumpa/squash, år 7 färskpotatis/rajgräs.
Fasta körspår till framtiden : markstruktureffekter i CTF-odlingssystem
Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie är en del av deras stora forskningsprojekt ?Fasta körspår- skördepotential och effekt på Markstruktur? med ett långliggande försök som startades år 2010.
Bakgrunden till denna studie är att klimatet ständigt förändras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist på vatten i stora områden i världen. Det
förändrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstånd med kraftiga regn och extrem torka runt om i världen. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt
mer utsatta områden existera även i framtiden, men det kräver en förändring och en ökad kunskap kring olika tekniker.
Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling
In Sweden, reduced tillage usually means non-inversion tillage, where primary tillage is carried out using chisel ploughs or disc implements. Primary tillage method is mainly determined by the desired soil loosening and the handling of soil residues.
The effect of tillage depth was studied in field experiments in Skåne, Väderstad, Uppsala, Örebro och Västerås in different crops; spring oilseed rape, spring wheat, winter wheat and spring barley.The experiments generally had a randomized block design with the treatments mouldboard ploughing, deep chisel ploughing and shallow chisel ploughing, in some cases also shallow discing and no-tillage. In the experiments the following parameters were determined: seedbed properties, saturated hydraulic conductivity, penetration resistance, number of emerged plants and crop yield (all parameters were not determined in all experiments. Root growth and draught requirement were determined in two separate studies.
There were no significant differences between tillage depths in non-inversion tillage in seedbed properties, plant emergence or root development.
Träd i hårdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för träd planterade i hårdgjorda miljöer?
Träd har historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst.
Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.
Konventionellt system eller reducerad jordbearbetning med mullsådd : etableringsteknik och ekonomi vid sockerbetsodling
I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning
och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i
etableringsteknik och ekonomi.
I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en
genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och
skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd.
Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar
sockerbetornas tillväxt genom en god Markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt
som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs.
Eftersom sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra
miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen.
Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund
jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa
bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken.
Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad
bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar.
En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom
att bland annat få ner maskinkostnaderna.
Höstrapsens tillväxt från sådd till invintring
Svensk Raps driver sedan 2006 ett forskningsprojekt för att öka oljeväxtproduktionen med20% och minska kostnaderna i odlingen med 20%. I projektet ingår ett antal delprojekt ochdetta examensarbete är skrivit som en del av ett av dessa: Fältförsök med etableringsmetoderoch luckringsbehov för höstraps.Arbetet har till största delen skett genom fältstudier i försöksserien R2-4141, Markstruktur föroptimal oljeväxtodling. Försöksplanen innehåller åtta led med olika etableringsmetoder ochförsöken var belägna på åtta olika platser i södra Sverige. Syftet med arbetet var att jämföraoch utvärdera hur olika bearbetningssystem påverkade höstrapsens tillväxt från etablering tillinvintring och under hösten 2008 gjordes fältstudier av bl.a. såbäddsegenskaper,uppkomsthastighet, halmmängd i ytan, plantegenskaper och mätning av marktemperaturer.Plantuppkomsten var vid invintringen överlag bättre i de led som såtts med Rapid än i tvåbredspridda led.
Effekter av jordens egenskaper och kvävegödsling på ekologiskt odlade trädgårdsblåbär
Ekologisk odling av trädgårdsblåbär är möjlig och ofta fördelaktig då blåbär har krav på jorden och kvävetillförsel som lätt kan åtgärdas med ekologiska metoder. Odling av trädgårdsblåbär är tämligen nytt i Sverige och erfarenheterna är begränsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhållanden, pH och kvävegödsling vid plantering och odling av trädgårdsblåbär.Trädgårdsblåbär trivs i sura jordar med hög mullhalt och mår bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blåbär kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sänks genom jordförbättring med torv eller komposterad barrträdsflis eller bark.
Integrerat växtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.