Examensarbetet studerar möjligheterna att använda en statisk cross hedge för att prissäkra etanol. Situationen som analyseras är hämtad från Lantmännen Agroetanol. Agroetanol är Sveriges största producent av etanol och driver den första anläggning i Sverige där vete omvandlas till etanol. Anläggningen är Sveriges största och byggs för närvarande ut så att kapaciteten kommer under år 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset på spannmål har stigit dramatiskt under år 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit något.

Examensarbetet studerar möjligheterna att använda en statisk cross hedge för att prissäkra etanol. Situationen som analyseras är hämtad från Lantmännen Agroetanol. Agroetanol är Sveriges största producent av etanol och driver den första anläggning i Sverige där vete omvandlas till etanol. Anläggningen är Sveriges största och byggs för närvarande ut så att kapaciteten kommer under år 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset på spannmål har stigit dramatiskt under år 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit något.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt Marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge.Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad.

De senaste årens situation för växtodlare i Sverige har inneburit en ökad betydelse av att kunna hantera risker i sin verksamhet. Dessa risker tenderar att få en större och större betydelse för lönsamheten då förutsättningarna på marknaden skiftar allt snabbare. För lantbrukarens del innebär det att han/hon idag måste hålla sig mer uppdaterad om vad som händer på marknaden än hur det var tidigare. Flertalet prognoser antyder att lantbrukets lönsamhet kommer att vara pressad i framtiden. Då förändringar som tycks ske i allt snabbare takt har en stor påverkan på lönsamheten är det därför av stor vikt för lantbrukaren att kunna bedöma olika risker och därefter fatta kloka beslut.

I denna uppsats undersöks om Marknadsrisken och storleken på företagen har en betydelse på investerarnas placeringshorisonter samt om vårt innehav i testportföljen är representativ för den genomsnittliga investeraren. Studieperioden som undersöks sträcker från början av 1999 fram till slutet av 2003. Resultaten konstaterar att Marknadsrisken har högst signifikans betydelse där högre risk föranleder till kortare investeringsperiod medan effekterna från börsvärdet indikerar att en investering i storföretag leder till att innehavsperioden blir längre dock med en svagare betydelse för denna variabel. Dessutom visas att vårt aktieinnehav är karakteristisk för den genomsnittliga investeraren och att investeraren har varit riskundvikare och kan således inte beskyllas för kortsiktigheten på aktiemarknaden..

De senaste årens situation för växtodlare i Sverige har inneburit en ökad betydelse av att kunna hantera risker i sin verksamhet. Dessa risker tenderar att få en större och större betydelse för lönsamheten då förutsättningarna på marknaden skiftar allt snabbare. För lantbrukarens del innebär det att han/hon idag måste hålla sig mer uppdaterad om vad som händer på marknaden än hur det var tidigare. Flertalet prognoser antyder att lantbrukets lönsamhet kommer att vara pressad i framtiden. Då förändringar som tycks ske i allt snabbare takt har en stor påverkan på lönsamheten är det därför av stor vikt för lantbrukaren att kunna bedöma olika risker och därefter fatta kloka beslut.

Syftet med studien är att identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, Marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst används som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenägenhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer än kön. Studien baseras på en kvantitativ undersökning och sekundärdata från en unik databas. Urvalet för studien består av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, ålder och förvärvsinkomst.

A reforming trend is captured showing that countries are shifting from defined benefit pension systems towards defined contribution systems. The reforms have been justified through predictions that the defined benefit systems will not manage to provide good enough pensions to members in the future. The newer defined contribution pension plans often include individual financial accounts where individuals have the possibility to choose how a part of their pension savings should be invested. Sweden was early to introduce such a system, which at the moment provides more than 800 funds to choose from. The aim of this thesis is to capture the market risk associated with these individual investments and does so by using Monte Carlo simulations for six selected pension funds.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin Marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på Marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera Marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av Marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam Marknadsrisk.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin Marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på Marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera Marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av Marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam Marknadsrisk.

Slutsatsen av denna studie är att en likviditetspremie på Stockholmsbörsen inte går att fastställa för tidsperioden 1995-03-01 till 2005-10-31. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det råder en signifikant avvikelse i priset på en likvid kontra en illikvid aktie, där omsättningshastigheten är den variabel utsedd att fånga denna anomali. Undersökningen omfattar aktier vilka är noterade på Stockholmsbörsens A- och O-listor idag. Den teoretiska referensramen för denna studie har sitt ursprung från den vedertagna modell vilken utvecklades av Amihud och Mendelson (1986) där köp-sälj spreaden nyttjats för att undersöka en eventuell likviditetspremie på New York börsen. Ett ekonometriskt metodförfarande innefattandes framförallt regressionsanalys har här valts där en stor inspiration varit Fama och French´s (1992) benchmark för att statistiskt undersöka hur den justerade överavkastningen påverkas av omsättningshastigheten och de förklarande variablerna Marknadsrisk, storlek samt bokfört värde dividerat med marknadsvärde.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin Marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på Marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera Marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av Marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.