Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett Marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta Marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Titel:Besiktningsprotokollets påverkan på asymmetrisk information och förtroende i fastighetsaffärenNivå:Examensarbete i Företagsekonomi, Kandidatnivå, 15 hpFörfattare:Pontus Lamberg och Martin PaulssonHandledare:Per-Arne WikströmDatum:Juni 2013Syfte:Syftet är att undersöka hur besiktningsprotokoll kan marknadsföras för att undvika asymmetrisk information och hur det påverkar förtroendet hos spekulanter i samband med en fastighetsaffär.Metod:En kvalitativ ansats har använts med halvstrukturerade intervjuer, där både mäklare och spekulanter har intervjuats. Tillvägagångssättet är induktivt.Resultat och slutsats:Studien visar att dagens besiktningsprotokoll är svårtolkade och därmed uppstår asymmetrisk information vilket i sin tur har effekt på mäklarföretagets lönsamhet och förtroende. Därför bör utformning och användning av protokollen förändras.Förslag till fortsatt forskning:Undersöka hur det juridiskt går att utforma besiktningsprotokoll med kostnadsförslag för kommande renoveringar och hur detta påverkar spekulanters relation till trygghet och undersökningsplikt. Undersöka hur mäklare kan undvika besiktningsklausuler samt om liknande studie kan göras på bostadsrättsmarknaden.Studiens bidrag:Besiktningsföretagen bör förenkla och standardisera besiktningsprotokollen i samråd med mäklarföretagen för att undvika asymmetrisk information för att öka förtroendet för parterna.Nyckelord:Marknadsföring, förtroende, kommunikation, information, köpare, säljare, asymmetrisk information, snedvridet urval, Marknadsmisslyckande..

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt.

Uppsatsens syfte är att undersöka den svenska regleringen på spelmarknaden inom Sveriges gränser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fått för effekter på marknaden och samhället. Detta jämförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjälp av grundläggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser är att regleringen motiveras främst av sociala skäl från statligt håll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsäkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstånd av marknaden har ett osäkert utfall vad gäller de externa effekterna men de skulle säkerligen öka.