Bakgrund: Marknadsanomalier har länge varit ett omdiskuterat ämne på aktiemarknader, en marknadsanomalie vilken denna uppsats har undersökt är listeffekter. Listeffekter är effekter som uppstår i samband med att företag förflyttas från en lista till en annan lista på en börs. Genom åren har det tagits fram möjliga förklarande teoretiska hypoteser till listeffekter, vilka är Efficient Market Hypothesis, Information Signaling Hypothesis, Price Pressure Hypothesis, Imperfect Substitution Hypothesis, Investor Awareness Hypothesis och Liquidity Hypothesis. Olika börser har olika regler för listindelning av företag och indelningen kan ha betydelse för aktiens förutsättningar. För att studera listeffekter genom listförändringar är det en fördel om listeffekten kan studeras i en miljö där det går att kontrollera för ny information.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer.