Bakgrund: Ländryggsbesvär är ett vanligt förekommande problem. Det finns i dagsläget många olika behandlingsmetoder, varav Marklyft är en form av sjukgymnastisk behandlingsmetod. Det finns endast få studier som gjorts på Marklyft som behandling vid ländryggsbesvär. Syfte: Syftet med denna studie var att studera den sjukgymnastiska behandlingsprocessen när det gäller Marklyft vid diskogena ländryggsbesvär. Metod: En av författarna observerade en sjukgymnast samt fyra av hans patienter som tränade Marklyft som behandling mot diskogena ländryggsbesvär.

Bakgrund: Fysioterapeuter arbetar traditionellt med redan inträffade skador i syfte att återfå funktion och minska smärta. Inom idrottslag arbetar dock fysioterapeuter ofta skadeförebyggande. Marklyft är en tävlingsgren inom styrkelyft men används även ofta inom andra idrotter för såväl prestationsökande och skadeförebyggande syfte. Marklyft utförs ofta med stora belastningar som är påfrestande för greppet och för att klara av de stora belastningarna använder sig många av ett mixat grepp. Det är idag okänt hur ett mixat grepp påverkar symmetrin vid utförandet av ett Marklyft.Syfte: Syftet var att undersöka om det uppstod skillnader vad gäller asymmetriska rörelser i form av förskjutning av center of pressure (CoP) vid ett mixat grepp jämfört med pronerat under ett Marklyft.Metod: Åtta erfarna manliga styrkelyftare deltog i denna studie.

I Sverige har ca 69% av befolkningen någon gång upplevt ländryggssmärta. En nedsatt bålstabilitet och motorisk kontroll i ländryggen kan vara en anledning till ländryggssmärta. En potentiellt verksam träningsmetod skulle motorisk kontrollträning med Marklyft kunna vara då en stor aktivering av musklerna i bålen som samverkar för stabilitet i ländryggen krävs för ett korrekt utförande. För att skildra individers djupare upplevelser är en kvalitativ ansats att föredra vid vetenskaplig forskning. Syfte: Syftet med studien har varit att beskriva upplevelsen och erfarenheten av att träna högbelastande motorisk kontrollträning med Marklyft hos individer med perifiert medierad ländryggsmärta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?- Är det en god reliabilitet i ett Marklyft i dragmaskin?MetodEtt test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, Marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.ResultatVarken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller Marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.SlutsatsSamtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar.

Background: Low back pain (LBP) is a common disorder in the western world. A majority of those afflicted by a first acute episode is at high risk of developing sub-acute or persistent symptoms. Persistent LBP can be caused by pathological changes in the discs and disturbed neuromuscular activation, which can cause hypotrophy of the extensors strong type-2 muscle fibres. Deadlift (DL) is an exercise that may correct all these pathological transformations. Aim: To investigate the effect of DL-training on patients with persistent LBP.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.