Sjuksköterskeyrket var länge ett kvinnodominerat yrke dit män inte hade tillträde. På 1950-talet rådde stor sjuksköterskebrist i Sverige och en del av lösningen var att bredda rekryteringen och öppna yrket för män. Den anstormning man hade hoppats på uteblev dessvärre och sjuksköterskebristen fortsatte att vara ett problem. Varför sökte sig då inte männen till yrket? Syftet med denna uppsats är att försöka förstå varför sjuksköterskeyrket inte lockade fler män under 1950- och 1960-talet.

Hur man som kvinna eller man ska agera är något som funnits med oss sedan barnsben. Men i Japan har man i högre grad än i exempelvis Sverige inte bara lärt sin barn hur de bör agera utan även hur de bör tala. Japan har genusorienterat språk känt som dansei-go och josei-go vilket betyder manligt och kvinnligt språk. Beroende på vilket första-persons pronomen, satsfinala partiklar eller formalitetsnivå man använder kan man i Japan tala manligt eller kvinnligt. Forskning kring kvinnligt språk och dess koppling med kvinnans samhällsstatus är ett väl utforskat område medan dess motsvarighet mannen och Mansidealen har försummats.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

My intention with this essay has been to examine how men?s tears are portrayed in three chosen films and what their crying does to their masculinity. In my analysis I have used the concept of hegemonic masculinity. I have worked from the assumption that in our culture men?s crying is problematic in some sense.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

The aim of this study was to identify what kind of masculinity is shown in 54 articles of the Swedish lifestyle magazine Magazine Café of 1993 and 2008, and in which way this masculinity may be different from eachother.The study included four magazine issues of each year with analysis focus on main articles and abolishment of reviews and press items.  The method was semiotic analysis with focus on manly characteristics and stereotypes. The result showed that the normative man pictured in Magazine Café in 1993 was a man?s-man interested in manly characteristic business as sports, outdoor adventures and women. Fifteen years later not much has changed. The manly characteristics are the same but they have been complemented with a man-by-man accepted and homosexually inspired vain..

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden. De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern är inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006. Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Bakgrund:Varje år faller många män och kvinnor offer för partnervåld. Trots deras delade status som offer så har forskning funnit att våld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat än våld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan män och kvinnor avseende partnervåld mot manliga och kvinnliga offer, och är till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhämtades via enkät från 118 universitetsstudenter (61 män & 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att någon utövar våld mot, eller att någon utsätts för, våld av sin partner samt uppfattningen om var gränsen går för våld i en relation.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.