Handlar om hur kvinnligt och Manligt representeras i musikvideos, vilka stereotypa bilder som visas och hur ungdomar kan påverkas av detta..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns någon skillnad gällande människors generella syn på Manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns någon skillnad i Manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda ämnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. Frågeställningarna är: "Finns det någon skillnad gällande människors generella syn på Manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det någon skillnad i mäns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap är att det krävs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekräftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt Manligt utseende hos ledare föredrogs.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett Manligt/kvinnligt, kvinnligt eller Manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som Manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt Manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till Manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller Manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och Manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om Manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/Manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-?världen? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av Manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten..

Studiens syfte har varit att ta reda på vad elever anser påverkar, samt om deras synsätt påverkas i frågan om vad som är kvinnligt respektive Manligt. Syftet har även varit att titta på skillnaden mellan tjejer och killar gällande vad de anser påverkar dem. Barn i åldrarna 6-11 år påverkas lätt av sin omgivning och att ta reda på om de själva anser att de påverkas utifrån media, föräldrar, skola och kamrater har varit av intresse. Undersökningen har varit av både kvantitativ och kvalitativ art, då en enkät med egna åsikter samt förvalda alternativ har varit i fokus. Resultatet av undersökningen visar att det är svårt för 11-åringar att urskilja vem och vad det är som påverkat dem, samt att det skiljer sig mellan tjejer och killar i vem de anser som påverkat dem.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StåhlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive Manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett Manligt/kvinnligt, kvinnligt eller Manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/Manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.

Vår frågeställning är följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?Präglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller Manligt ledarskapssätt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gällande aktiviteternas prägel av ett stereotypt kvinnligt eller Manligt ledarskapssätt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta få, sett utifrån ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vår undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har även iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter präglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssätt och så även de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och män som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina föreställningar kring Manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de föreställningar dessa personer hade undermissbruket ville vi även undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförändras då de lämnat missbruket. För att finna svar på detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem män och fem kvinnor, därsamtliga levt mer än 15 år i ett aktivt narkotikamissbruk. Då syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer än ett år samt att dearbetat med sig själva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstå och analysera vår empiri valde vi att använda oss av olikateoretiska perspektiv, så som socialkonstruktivism, genusteori samtstämplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring Manligt och kvinnligtkonstruerades i den rådande kontext informanterna befann sig i.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som används i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring då tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frågeställningar:? Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika målgrupper att spela på just deras sajter?? Hur gestaltas Manligt och kvinnligt i reklamfilmerna?Jag har analyserat fem reklamfilmer från fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrån begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp är formade utifrån Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om Manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och Manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med Manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar.

Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt Manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller.

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den Manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen.