Denna rapport är en jämförelse av examinationerna i Maktmedel på polisutbildningarna i Umeå och i Tammerfors, Finland. Maktmedel är de redskap som poliser bär i sitt arbetsbälte så som handfängsel, batong, OC och vapen. Syftet är att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lära av varandra. För att få en tyngd i rapportens innehåll så har ett studiebesök gjorts på polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nåtts genom samtal med elever och lärare på utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

För att nå de säkerhetspolitiska målsättningarna har både enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal Maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militära Maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och användande vid kriser ochkonflikter samordnat med militär planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar på att det inte är de ekonomiska maktmedlen som infriat sändarenssäkerhetspolitiska målsättningar. För att nå de säkerhetspolitiska målen har dock ekonomiska Maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. Signalvärdet är stort, insatsen är låg i jämförelse medvåldsanvändning och sändaren får ett större urval av handlingsalternativ.

Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen.Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra Maktmedel..

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära Maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära Maktmedel,vilken är synen på militära Maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attriksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära Maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära Maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett Maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära Maktmedel i fredstid..

Religion som ett Maktmedel är en aktuell företeelse i USA, där människor utnyttjas och vilseleds med manipulerande och religiösa guider som gärna visare dem deras väg till det religiösa livet och dess belöningar. Men vägen dit kostar, både människoliv och pengar. I den religiösa maktutövningen påverkas ett helt folkslag, amerikanarna, eftersom de lever i en värld där kapitalism, politik och det sociala blir till ett och influerar alla samhällskikt, till att till slut bli ett särdrag i USA. Syftet är att framställa detta med hjälp av frågeställningen; hur används religionen som ett Maktmedel i USA? Det kommer att belysas; hur man använder sig av medel som rädsla, tradition, politik, meningssökande med mera för att rekrytera amerikanen till att bli religiös, för att skapa sig en egen förmögenhet eller sitt egna religiösa imperium.

AbstractThe recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay.This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006).

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett Maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att använda mig av kvalitativ metod som baserades på fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn på pengar i sitt arbete var pengar som ett Maktmedel och att det i deras arbete finns olika sätt att använda makten på. Resultatet analyserade jag med hjälp av Greta Marie Skaus två modeller som handlar om relationen mellan makt och hjälp samt olika rum där det sociala arbetet kan pågå. Modellerna kan användas på så väl individnivå som systemnivå.

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett Maktmedel där det råder en obalans mellan könenoch där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fårsamma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning.

AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

John III Warden beskrivning om hur militära Maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld?. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som Maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

Syftet med vår rapport är att belysa och fokusera på ett eventuellt samhällsproblem som har uppmärksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhällsutveckling som mer och mer låter privata bolag och intressen ta över polisiära arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta främst med den gängse uppfattningen bland allmänheten men också med intervjuer av samhällsaktörer samt med artiklar från olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en längre tid och var på grund av det ett naturligt val av ämne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhället och dess medborgare när säkerhetsfrågor handhas av privata aktörer.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.