Denna uppsats behandlar referensbindning och Makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En Makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och Makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma Makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på Makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk.

År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att få mer kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flerspråkiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse på berättelser (narrativer) som ett sätt att bedöma språk hos barn. Berättande liknar naturlig språkanvändning och anses ge en mer rättvisande bild av flerspråkiga barns förmåga än andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förståelse av berättelser undersökas på Makrostrukturell nivå.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både Makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8?7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.

Den första januari 2009 fick årskurs 3 en ny läroplan där det beträffandeskrivning framgår att elever ska behärska tre sorters genrer, nämligeninstruerande, berättande och beskrivande. Samma vår, dvs. våren 2009, ges deförsta nationella proven för årskurs 3 och där prövas elevernas genrekunskaperbåde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom ämnet svenska somandraspråk hamnar fokus på flerspråkiga elevers textproduktion.I läroplanen för årskurs 3 används begreppet genrer för första gången somsärskiljande mellan olika texter och frågan är då vilken implicit kunskapundersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gällerskriftlig produktion.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.