The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women?s perspective.

This essay presents an examination of some aspects of an anonymous Italian fifteenth centurypainting, the Madonna in Adoration of the Christ Child with the Young John the Baptist, in theGothenborg Art Museum. My first aim is to understand its symbolic and religious content, and theother is to make an attempt at an attribution, or at least put the work in a likely environment,temporally and geographically. To the first end I analyse the image using Panofsky?s three stagemethod, and then make an iterpretation using the ?period eye? concept of Baxandall, especially froma religious viewpoit. Secondly, I try to define the style of the work mainly by analysing selectedparameters from a large number of fifteenth century Italian pictures found in the photo archive ofthe Federico Zeri Foundation website on the internet.

Sammanfattning Titel: Kändis som designer ? framgångsfaktor eller farligt spel? En fallstudie om H&M, Sisters och Topshop Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa de möjligheter och risker som det finns vid modeföretags användning av en kändis som designer. Huruvida H&M, Sisters och Topshop har lyckats med sina samarbeten med en specifik kändis kommer att studeras. Metod: En kvalitativ studie med ett kvantitativt inslag och en abduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Fokus på teorier kring kändisreklam.

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women?s perspective.

The purpose of this essay is to analyze and understand how people in different ways can take on the role as carriers of brands and understand what part they play in today?s society. Brands are everywhere today and the competitions are becoming harder and harder for the customers? attention and consumption, which is why I am curious of how an individual in a company?s frontline or a celebrity can help the success of a brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed.

This essay deals with the individual collecting of four individuals with different backgrounds and lives. The essay investigates what, how and why people collect. It provides a stepping-stone in moving closer to understanding one, in human nature, deeply rooted phenomenon - collecting.The essay is based on a list of questions made by the Nordic Museum in Stockholm. It also includes in-depth examinations of four person?s passion of collecting, in which four individuals were interviewed: a pig collector, a collector of Mickey Mouse items, a multi-collector of objects from other cultures and one collector of items related to the artist Madonna.

Historically, men have always had a superior position over women, which has beenportrayed in all kinds of media representations. Visual communication is an importantpart of our daily life since the reality is reflected through images. The development ofthe Web has led to increased interaction opportunities, and new ways to communicate,mainly through pictures. Politicians have embraced this and use social media as a partof their daily work. They also use social media to portray themselves from a morepersonal angle, which has created a higher interest for their personal life.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

The aim of the present thesis is to find deeper knowledge about women?s experiences of sexuality, desire and pleasure during childbirth. In this thesis there are statements of women?s different kinds of pleasurable and sexual feelings and experiences during birth. Furthermore, factors that may influence some women?s feelings and experiences of a sexual kind are discussed in relation to the common notion that women above all feel fear and pain when giving birth.

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhället?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera något??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhället? I also use the text ?Stabat mater? by Julia Kristeva.