Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Syftet med min studie var att undersöka hur fältarbetare kan använda sig av och resonera kring den makt de har i relation till den enskilde. För att göra det har jag använt mig av följande frågeställningar: Vilken makt upplever fältarbetare att de har att påverka den enskilde? Hur talar fältarbetare om empowermentbaserade strategier? Hur reflekterar fältarbetare över den makt de har? Hur framställs makten i förhållande till ungdomarna? För att få svar på mina frågor har jag gjort två deltagande observationer samt tre gruppintervjuer med fältarbetare från totalt fyra olika fältgrupper. Det insamlade materialet har undersökts med hjälp av teoretiska perspektiv hämtade från Foucault, Freire samt empowerment. Ett resultat är att fältarbetets många aspekter gör att informanterna låter makten ta sig olika uttryck i olika situationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra hur tre socionom-, lärar-, och läkarprogram konkretiserarExamensordningens (Högskoleförordning 1993:100, bilaga 2) krav att studenten för examenmåste ?visa självkännedom och empatisk förmåga?. Frågan ställs också hur dessa egenskaperformuleras som fasta eller utvecklingsbara hos studenterna. Genom att kvalitativt analyseradokument från utbildningarna (utbildningsplaner, kursplaner och relevanta styrdokument) drasslutsatsen att metoderna för att kontrollera och sättet att se på studenternas självkännedom ochempatiska förmåga har väldigt olika karaktär, först och främst hos de olika utbildningarna, men ävenhos olika lärosäten. Läkarprogrammen har ofta en tydlig bedömning och progression;socionomprogrammen en tydlig tanke om utveckling genom relation; och lärarprogrammen vagaformuleringar men en tydlig kontroll av studenterna genom verksamhetsförlagd utbildning.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur biståndshandläggare reflekterar och agerar vid överväganden kring självbestämmande och integritet vid handläggningen av ärenden med personer över 65 år med demenssjukdom. Våra frågeställningar handlar om hur bistånds-handläggarna hanterar rätten till självbestämmande och integritet när en person har en demenssjukdom, i vilken utsträckning kan och ska biståndshandläggarna lyssna på den enskilde när den har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna ser på personer med en demenssjukdoms förmåga till självbestämmande. För att få svar på frågeställningarna har vi intervjuat tio biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har använts är synen av människan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.

The background of this paper is the dual role that the social worker can have, of beeing both supportive and controlling in the meeting with clients. It is also about the power the social worker can have, how they handle the power in their profession and how they remain to it in the relationship with the client. The study is qualitative and built on interviews with eight social workers that work in different areas in the social services. We have chosen to see this dual role as if the social workers have to, in their daily work, handle the roles as one authority role and one supportive role towards the client.The purpose of this study is to understand how the dual role as the social worker has in the profession, as a helper and a authority, is expressed in the work and relationship with the client. We have turned this purpose into two questions: How do social workers with authority remain to the dual roles of the profession? How do the social workers describe and understand power?We don´t want to generalize in this study, we want to give an example of the social workers own experiences about the dual role.

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen påverkar sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte också om sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och så fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrättslagen) samt lagen om människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsens empiri grundar sig på fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjälp av tematisk analys som utgår ifrån teman hämtade från frågeställningarna och syftet.