Nikotin är världens tredje mest använda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut främsta orsakerna till en för tidig död i hela världen. Minst 10 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av rökning. Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i Lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmåga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i åldrarna 27-56 år varav 10 var rökare och 10 icke-rökare.

Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information.

Hälsorisker och lungsjukdomar relaterat till rökning är en sanning som inte kan underskattas. Att den effektivaste åtgärden är att sluta att röka är också ett känt fenomen. Att det krävs en stark inre motivation hos rökaren själv för att lyckas med att sluta att röka är ett annat känt faktum. Vårdpersonalen kan inom sitt hälsofrämjande kompetensområde påverka och förstärka motivationen hos rökare, genom att erbjuda olika rökavvänjningsmetoder. Dessutom finns det möjlighet att genom mätning av Lungfunktionen/spirometri diagnostisera eller följa upp en försämrad Lungfunktion orsakad av rökning.

Thoraxkirurgiska ingrepp är kända för att vara smärtsamma procedurer. Patienterna bedömer smärtan som måttlig till svår. Syftet med denna litteraturstudie var att studera om det finns skillnad i smärtskattning mellan epidural analgesi jämfört mded intravenös analgesi de första dagarna efter thoraxkirurgiska ingrepp hos vuxna patienter och om epidural analgesi ger mindre postoperativa bieffekter i form av sedering, påverkan på Lungfunktionen och illamående/kräkning. Metoden som användes var en systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL.Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, Lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård.Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA).Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan Lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband.

Trakealkollaps är relativt ovanligt förekommande hos hästar men är något vanligare hos småvuxna ponnyraser. Sjukdomen har ett progressivt förlopp och är ofta långt framskriden innan respirationssymtom som missljud, hosta och dyspné uppkommer. De tillgängliga behandlingsalternativen ger sällan tillfredsställande resultat och prognosen vid höggradig kollaps med grava symtom får anses som dålig. Syftet med den här studien var att undersöka om och i så fall i vilken grad trakealkollaps påverkar hästens användbarhet, detta gjordes genom att undersöka om det fanns någon skillnad i arbetstolerans och Lungfunktion mellan en grupp friska shetlandsponnyer och en grupp shetlandsponnyer med trakealkollaps. Den friska gruppen bestod av tio ponnyer och gruppen med kollaps av fyra ponnyer, varav tre hade trakealkollaps av grad 3 och en av grad 2.

Det är känt att jordbrukare har en ökad förekomst av symtom och sjukdomar i luftvägarna. Detta projektarbete är en retrospektiv studie av Lungfunktionen hos 91 jämtländska mjölkbönder under en 10- årsperiod. Utgångspunkt för studien har varit de spirometriundersökningar som gjorts med 2 års intervall i samband med företagshälsovårdens hälsokontroll . I samband med hälsokontrollerna gjordes också notering om det förekom eventuella riskexponeringar som rökning, eller om det anamnestiskt förekom symtom på alveolit/ODTS eller obstruktiv lungsjukdom som kunde tala för att den undersökte tillhörde riskgrupper för lungbesvär.Syftet med denna rapport var dels att se hur de jämtländska mjölkböndernas Lungfunktion utvecklar sig över tid och dels att undersöka om enhetens storlek (antalet mjölkkor) har någon betydelse för Lungfunktionsutveckling. En hypotes var att större enheter sannolikt har bättre luftmiljö och därmed också mindre risk för påverkan av Lungfunktionen.Resultatet visade att VK (vitalkapaciteten) minskade i i den storleksordning som kan förväntas med hänsyn till stigande ålder.

Abstract Ett syfte med denna inledande pilotstudie var att studera Lungfunktion, gångsträcka och livskvalitet hos KOL- patienter. Ett annat syfte var att genom intervju med sjukgymnast studera om gångtest är ett lämpligt urvalstest för KOL- patienter och hur den jukgymnastiska kompetensen kan användas för denna grupp. Sökning av referenser utfördes i databasen Medline. Försökspersoner utvaldes av forskargruppen i OLIN ? studies (Obstructiv Lung Disease in Northern Sweden) vilka också ansvarade för ansökan om etiskt prövningstillstånd.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en progressiv folksjukdom som drabbar mer än 10 procent av Sveriges befolkning, där ungefär hälften av alla äldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för sjukdomen. Muskeldysfunktion är en känd systemisk effekt vid KOL. Handgreppsstyrka har visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i både övre och nedre extremitet hos personer med KOL. Det finns indikationer på att rehabilitering är mer effektiv vid ett tidigt stadium av sjukdomen jämfört med ett sent stadium, därför är en tidig identifikation av en muskeldysfunktion av värde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handgreppsstyrka hos personer med KOL i jämförelse med personer utan obstruktiv Lungfunktionsnedsättning i ett populationsbaserat material.

Trakealkollaps är relativt ovanligt förekommande hos hästar men är något vanligare hos småvuxna ponnyraser. Sjukdomen har ett progressivt förlopp och är ofta långt framskriden innan respirationssymtom som missljud, hosta och dyspné uppkommer. De tillgängliga behandlingsalternativen ger sällan tillfredsställande resultat och prognosen vid höggradig kollaps med grava symtom får anses som dålig. Syftet med den här studien var att undersöka om och i så fall i vilken grad trakealkollaps påverkar hästens användbarhet, detta gjordes genom att undersöka om det fanns någon skillnad i arbetstolerans och Lungfunktion mellan en grupp friska shetlandsponnyer och en grupp shetlandsponnyer med trakealkollaps. Den friska gruppen bestod av tio ponnyer och gruppen med kollaps av fyra ponnyer, varav tre hade trakealkollaps av grad 3 och en av grad 2.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som karaktäriseras av nedsatt Lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning är den dominerande. KOL påverkar inte bara patienters fysiska hälsa, utan även deras psykiska och sociala välbefinnande. Kunskapen kring patienters erfarenheter av KOL är otillräcklig, för att sjukvårdspersonal skall kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt krävs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Rök från bränder innehåller många giftiga gaser och partiklar, som kan tänkas påverka Lungfunktionen.Brandmän misstänks i ett flertal undersökningar ha en ökad risk för nedsättning av Lungfunktionen.I en litteratursammanställning från Amerikanska lungläkarsällskapets har man beräknat att förlusten i FEV1, utöver de 20-50 ml/år som normalt åldrande i yrkesverksam ålder orsakar, ger yrkesexponering en extra förlust i FEV1 på 7-8 ml per år.Vi har i den här rapporten sammanställt spirometriresultaten för brandmän som kontrollerats på Hedemora företagshälsovård under åren 1987 t.o.m. våren 2008. Syftet med undersökningen var att studera om brandmän har en större förlust i FEV1 än vad som motsvarar normalt åldrande, och utifrån resultatet diskutera om spirometri bör ingå i det obligatoriska testet.Totalt har vi studerat 45 fortfarande aktuella journaler. Majoriteten, 44 av 45, var män. 40 var deltidsbrandmän och 5 var heltidsbrandmän.

Härdplaster kan i samband med bearbetning frisätta ämnen som kan framkalla astma och hudbesvär hos speciellt känsliga individer. Enligt lag måste därför att personer som skall arbeta i miljö där härdplaster bearbetas genomgå en riktad hälsoundersökning mot hud och andningsvägar. Den här studien är en sammanställning av sådan läkarundersökning på individer som ansökt om sommarvikariat vid ett företag där härdplaster bearbetas. Syfte: Kartlägga rökvanor, Lungfunktion och förekomst av eksem och lungsjukdom hos ungdomar som sökt sommarvikariat vid härdplastföretaget Flextronics i Västerås. Samt ta reda på i vilken utsträckning eksem eller lungsjukdom utgjort hinder för anställning.

Felaktigt befuktningssätt av nedre luftvägarna via en artificiell andningsväg kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom t ex ocklusion i trakealkanyl, lunginflammation eller försämrad Lungfunktion. Det råder även delade meningar om hur befuktning hos patienter med artificiell andningsväg ska ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilket/vilka sätt de nedre luftvägarna bör befuktas via artificiell andningsväg. Resultatet visar att koksaltinhalationer är ett effektivt sätt att befukta nedre luftvägarna och fördelas bättre i lungorna jämfört med koksaltinstillationer. Koksaltinstillationer visades både ha positiva och negativa effekter.

Syftet med litteraturöversikten var att utforska hur andningsmuskelträning har studerats hos vuxna personer med KOL, stadium 1-4, avseende använda effektmått, teoretiskt perspektiv och metodologi. Detta för att få en ökad förståelse för hur andningsmuskelträning kan användas i det kliniska arbetet, samt att vid framtida forskning kunna genomföra studier av god metodologiska kvalitet som kan ge generaliserbara resultat och ökad säkerhet kring behandlingens användningsområden.Metod: Litteraturöversikten inkluderade studier som var publicerade efter att litteratursökningen till Cochrane-rapporten ?Breathing exercises för chronic obstructive pulmonary disease? stängdes (april 2012). Elva studier inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, Pedro, AMED, SweMed+ och PSYCInfo med sökorden: chronic obstructive pulmonary disease, breathing exercises och respiratory muscle training.Resultat: Studierna visar att andningsmuskelträning i kombination med fysisk aktivitet har ett positivt värde för personer med KOL. Detta med avseende på funktionell fysisk kapacitet, Lungfunktion, hälsorelaterad livskvalitet, samt minskning av antalet exacerbationer.