Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva Luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär Luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

Manövertänkande utgör enligt den Militärstrategiska doktrinen grunden för Försvarsmaktens agerande ialla militära operationer.Manövertänkande och manöverteori är dock svårt att spåra i samband med flygstridskrafter och Luftmaktsteori.Är det så att manöverteori och Luftmaktsteori inte är förenliga? I så fall skulle det få konsekvenser för densvenska luftmaktsdoktrinen.Är de förenliga, i så fall på vilket sätt, och får det konsekvenser för luftmaktsdoktrinen?Detta är utgångspunkten för denna uppsats som syftar till att studera hur Luftmaktsteori förhåller sig tillmanöverteori.I uppsatsarbetet har en induktiv metod använts med en kvalitativ inriktning.Uppsatsen visar att de bägge teorierna är förenliga fast deras inbördes relation är komplex.Den strategiska Luftmaktsteorin uppvisar sådana likheter att den självständigt kan anses utgöra exempel påmanöverteori. Den taktiskt/operativa Luftmaktsteorin utgör självständigt en motsats men utgör en viktigkomponent för en framgångsrik manöverstrid för markförband.Resultatet av undersökningen gällande Luftmaktsteorins relation till manöverteorin påverkar den svenskaluftmaktsdoktrinen. Som en konsekvens av resultatet föreslås att tre förhållanden borde framhållas bättre;1. Luftmaktens strategiska förmåga; 2.

? Mitt syfte med denna uppsats är att pröva förhärskande Luftmaktsteori på ett verkligtskeende. I uppsatsen prövas därför giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier påSlaget om Storbritannien. Min avsikt med detta är inte att ställa Warden mot Boyd för attdärigenom pröva vilken av teorierna som framstår som bättre än den andra, utan metoden attpröva dessa på ett verkligt skeende syftar endast till att pröva dem var för sig.

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva Luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär Luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

Uppsatsen problemformulering; Vad är den samlade bilden av det aktuella läget hos den ryska luftmakten avseende, materielsystem, förmåga och vilja att nyttja denna förmåga samt hur ser det doktrinära ramverket ut som ska styra dessa system och förmågor? syftar till; att knyta samman de forskningar om Ryssland som genomförts avseende å ena sidan materiel, förmåga och vilja med å andra sidan den konceptuella utvecklingen för luftmakten, dvs. teori- och doktrinutvecklingen och därigenom ge en samlad bild av den moderna ryska luftmakten och hur de har uppträtt, vilka lärdomar de har dragit fram till år 2012 samt hur de planerar att utveckla denna de kommande åren.Den ryska luftmakten har sedan början av 2000-talet utvecklats från att endast ha varit ett understödjande verktyg för markarenan till att mer vara en modern fristående del som kan leverera högteknologisk last över en stor yta. Erfarenheterna från kriget i Georgien 2008 är enligt analysen den största faktorn som gjorde utvecklingen och reformeringen till ett måste.Uppsatsen har med induktiv textanalys analyserat nuvarande och kommande förmåga hos den ryska luftmakten och resultatet har påvisat en möjlig utveckling till ett självständigt Flygvapen med förmåga att genomföra allt det som ett jämförbart Flygvapen i väst har förmåga att göra.Uppsatsen har även gjort en ansats att undersöka förekomsten av en rysk modern luftmaktsdoktrin samt Luftmaktsteori i syfte att utröna bedömt uppträdande. Efter att ha studerat ett antal internationella luftmaktsteoretiker samt ryska dokument rörande luftmakten har analysen inte kunnat finna någon vare sig någon officiell rysk luftmaktsdoktrin eller Luftmaktsteori men däremot finns tydliga tecken på att Ryssland har influerats av västs uppträdande från första Gulfkriget och framåt.Om reformeringen innefattar även utvecklande av en specifik luftmaktsdoktrin och specifika Luftmaktsteorier kommer Ryssland även ha en konceptuell förmåga som gör att de kan dra nytta av denna kvalitativa och kvantitativ kapacitet vilket de enligt analysen inte kan idag till 100%.Slutligen har uppsatsen också undersökt den ryska viljan att utveckla och använda den ryska luftmakten och slutsatserna av detta är att viljan är stark uttryckt i ord och i handling men mycket beroende av det finansiella läget..

John III Warden beskrivning om hur militära maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern Luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.