Mediebranschens verklighet har fo?ra?ndrats genom internets inta?g. Den stora fra?gan pa? allas la?ppar a?r hur framtidens nyheter kommer att konsumeras och finansieras. Syftet med den ha?r studien a?r att kartla?gga processen kring hur en Lokaltidning i fo?ra?ndring anva?nder olika publikationskanaler, det vill sa?ga hur mediekonvergens etableras.

AbstractTitle: Where does the news that you read in your localpaper come from? (Vilket ursprung har nyheten som du läser i din Lokaltidning?)Number of pages: 45 (57 including enclosures)Author: Elin RantakokkoTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies 30 hpPeriod: Fall of 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: This paper has the aim to make a systematic survey of the information source and channels that local newspapers use. How much space they get in the paper and how the newspaper works with these sources and channels. The front pages of the newspaper are going to be compared with the insides of the newspaper. The reports roles in the making of news are also examined.Material/method: To be able to answer my questions I?m going to use three different methods.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ?Vilka attityder har värmländska ungdomar till Lokaltidningen??Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av Lokaltidningar.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur Lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist på en Lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling Lokaltidningsjournalister, med placering på tre olika Lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som Lokaltidningsjournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv Lokaltidningsjournalists vardag..

Titel: Länge leve Lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sinLokaltidningFörfattare: Maria MjälgårdUppdragsgivare: Ulricehamns TidningKurs: Examensarbete i media-och kommunikationsvetenskap 15 hpTermin: VT 2012Handledare: Mathias A FärdighSidantal/ord: 44/ 16 850Syfte: Att göra en läsarundersökning bland Ulricehamns Tidnings prenumeranter för att sevilka uppfattningar som råder kring tidningen som helhet och dess specifika innehåll. Studienska också ge en prognos över hur efterfrågan på lokala nyheter kommer att se ut i framtiden.Metod: Kvantitativ undersökning i form av postenkäterMaterial: 125 respondenter vilka slumpmässigt valts ut från Ulricehamns TidningsprenumerantregisterHuvudresultat: Undersökningen visar att Ulricehamns Tidning i första hand spelar en viktigroll som lokal informationskälla. En knapp majoritet visar att tidningen blir bärare av denlokala identiteten, men ju högre samhörighet man känner med ortsborna i desto störreutsträckning ser man tidningen som bärare av den lokala identiteten. Familjerelaterade ämnenoch denna typ av ?lätta nyheter? är populära vilket till stor del beror på att man känner, elleråtminstone är bekant med människorna som blir föremål för nyhetsinslagen.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns Lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i Piteå använder sig av nyhetsmedier, vilka medier det är och varför de använder dessa. För att kunna besvara frågorna använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom området. Det viktigaste vi kom fram till i vår studie är att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och då framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som säger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier är låg. Det klassiska mediet som är störst representerad är Piteå-Tidningen eftersom det är stadens Lokaltidning.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva.

Sverige är ett land som internationellt sett länge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, där just denna beryktade tolerans i nuläget utsatts för ifrågasättande. Anledningen till detta är fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms Lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig kränkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev väckande av allmänt åtal enligt den nya tilläggsbestämmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

I den här C-uppsatsen har vi på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersöktderas informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta redapå hur bra deras olika informationskanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda på omnågra kanaler kunde tas bort eller om nya kanaler borde användas. Vi ville också fåen fingervisning på om Eskilstuna Energi och Miljös kärnvärden kommit fram ochmottagits av kunderna. En ytterligare fråga var vad respondenterna anser är viktigt iett informationsmaterial för att de ska uppmärksamma det.Vi valde att använda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, föratt sedan, med dessa som grund, formulera frågor i en enkät som skickades ut tillnärmare 1 000 kunder.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes.Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika Lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta.Genom semistrukturerade intervjuer med Lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen.