Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på Lokalproducerat: ?Smak på lokalt?. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och Lokalproducerat.Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ?Smak på lokalt?.Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ?Smak på lokalt? som har visat sig vara mycket framgångsrik.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vårt konsumtionssamhälle och de nya frågeställningar dessa förändringar medför syftar denna uppsats till att jämföra norrländska konsumenters attityder till KRAV-märkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de två ?märkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val så som pris, närhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkätundersökning där vi, med hjälp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger på den slumpmässiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters värdeteori) kunde härleda betalningsviljan. I enkäten ställde vi även frågor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

Scandic Hotels AB driver två hotell i Umeå, Scandic Umeå Syd samt Scandic Plaza Umeå. Det förstnämnda är beläget på Teg ca 15 minuters promenad från centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefär tre år sedan hette restaurangen på Scandic Plaza Umeå Viskningar & Rop, något som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. Därefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande åren har Scandic Plaza Umeås hotellrestaurang sett en nedåtgående trend på deras försäljning.

Community Supported Agriculture (CSA) is an unconventional model of agriculture expected to contribute to a more sustainable food supply and a sustainable landscape; the development of rural areas; a stronger relationship between producer and consumer and a healthier diet. This study, with a focus on food production and the link between the producer and consumer, describes the origin and current development of CSA in Sweden, including the prerequisites for CSA in a Swedish context. Organizations and entrepreneurs working with CSA and related projects are identified and interviewed. The notion of CSA in Sweden is still in its infancy, but a rapidly growing interest currently can be detected. The fact that the identified CSAs are found in different Swedish regions with variations in degree of urbanization and intensity of agriculture indicates that the prerequisites are there for the concept to grow, both in rural as well as urban areas.

Hållbarhet handlar om att främja välfärd nu, och i all tid framöver, genom att ta hänsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.Vårt examensarbete undersöker förutsättningarna för hållbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall användas vid uppstart av hållbart producerande företag. Idén bygger på att råvarorna utvinns och förädlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna åstadkomma en djupare relation mellan användaren och objektet än vad endast köpande och ägande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrågasättande av stabilitet och hållbarhet både konkret och i ett vidareperspektiv.

The purpose of this study was to examine how local producers in the food and confectionery segment in Västernorrland, Sweden, working to communicate that the product is locally produced through its packaging design. We have chosen to look at how they work with the right packaging design because it is such an important part of the product marketing. A further aim was to examine how consumers perceive the packaging design of the locally produced products and how they consider that the packaging design communicates the product as locally produced. We have also analyzed the graphical elements contained in the locally produced product packaging through a semiotic analysis.The theoretical framework is based on theories in brand communication and Visual Communication, specializing in packaging design?s visual elements.The method used in this study is a qualitative method.

Bakgrund: Idag finns ett ökat allmänt intresse för närproducerat, både hos konsumenter och hos kommuner. Någon rikstäckande definition på begreppet finns däremot inte. Istället förknippas närproducerat ofta med andra närliggande begrepp såsom Lokalproducerat, regionalt och småskalig odling. Att få in närproducerat i offentliga upphandlingar är dessutom svårt då det enligt lag inte är tillåtet att specifikt efterfråga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet närproducerat och hur detta begrepp kan få betydelse då kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta kommuner från olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat på delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens åtta kommuner är det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för närproducerat som de arbetar utifrån.

SammanfattningEn av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet för samhället. Då utsläpp av synbara halter och energiförbrukning är en av de främsta miljöpåverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemområdet. Då livsmedelsindustrin står för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, läggs det mycket fokus på forskning kring miljövänliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har därför valt att undersöka området genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare än andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benägna att minska sinmatkostnader.