SammandragSyftet med detta examensarbete har varit att belysa läsinlärningsmetoder i ett historiskt perspektiv, samt att genom intervjuer med lärare undersöka hur olika fokus i lärarutbildningen, syn på läsinlärning, forskning och samtid påverkar undervisningen. Examensarbetet grundar sig på intervjusamtal med fyra lärare i olika åldrar som under olika tidsperioder, mellan 1950-talet och fram till idag, varit verksamma lärare i den svenska skolan.Läsundervisning har hög prioritet i skolans vardag och det finns olika läsinlärningsmetoder som under dessa år vuxit fram och gjort intåg i skolans värld, bland annat Ljudmetoden, LTG-metoden, Wittingmetoden och Whole Language-metoden.Resultatet av undersökningen visar tydligt att skolan under dessa decennier har genomgått stora förändringar, framför allt på grund av samhällets förändrade ekonomi och nya levnadsförhållanden men också på grund av nya forskningsrön och nya läsinlärningsmetoder. Trots de många läsinlärningsmetoder som lanserats under 1900-talets senare hälft, visar resultatet att alla de fyra lärarna fortfarande använder sig av Ljudmetoden som grund, då de tycker att den fungerar bäst. De har dock olika syn på läsinlärning och på hur läsförmågan utvecklas, kanske framför allt på grund av att de utbildats under olika tidsperioder.En slutsats som kan dras utifrån materialet är att förändringar har skett både i lärarutbildningen och i skolans värld och trots detta arbetar de fyra lärarna fortfarande med en av de äldsta läsinlärningsmetoderna. Kan det då betyda att Ljudmetoden är den bästa metoden?Nyckelord: läsinlärning, Ljudmetoden, läsundervisningshistorik, lärarutbildning.

AbstractMy purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach.During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake.After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story.I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the ?sound-method? and the Whole Language-method.I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching.

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, Ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna.För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt.

Syftet med vår undersökning är att få fram vilka metoder elever och pedagoger använder vid läsinlärningen. För att kunna få veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever från två skolor i Skåne län. Undersökningen visar att de flesta eleverna använder sig av Ljudmetoden, den syntetiska, men det finns även de elever som använder helordsmetoden, omedelbar igenkänning av orden. Det som också framkommit i undersökningen är att pedagogerna använder sig av olika tränings- och inlärningsmaterial såsom Läsning på Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till läsning och Storyline vid läsinlärningen. Resultatet visar även på att pedagogerna använder en variation av olika metoder där de använder det som de anser vara bra och relevant..

Att arbeta läs- och skrivinlärning kan se ut på många olika sätt. Syftet med detta arbete är därför att ge fördjupad kunskap kring olika läs- och skrivinlärningsmetoder och hur läs- och skrivundervisning tillämpas i praktiken. För att få svar på mina problemformuleringar, har jag utgått från litteratur för att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som finns och vad de går ut på. För att kunna veta hur verksamma lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i praktiken, har jag valt att intervjua sex verksamma lärare som alla undervisar i årskurs ett.  Jag har även intervjuat två elever från varje lärares klass. Efter att gjort denna studie har jag kommit fram till att alla skolor i undersökningen använder sig av ett varierat arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om hur man som lärare kan arbeta med läsinlärning, men framförallt ? varför lärare arbetar som de gör. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på och teorier kring läsinlärning, samt olika metoder för arbete med detta. Vi valde att genom intervjuer undersöka vilka argument några lärare på fältet anger för sina val av inlärningsmodell, eller arbetssätt, vid läsinlärning.De lärare vi intervjuat är medvetna om att alla barn lär olika och därför använder lärarna olika metoder vid läsinlärning för att göra det möjligt för alla barn att lära sig läsa. Den vanligaste modellen är en form av LTG ? metoden (det vill säga Läsning på Talets Grund).

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda Ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda Ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, Ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod.

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga.Syfte:Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på.Metod:För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både Ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar elever med lässvårigheter i den ordinarie undervisningen. För att besvara detta syfte har två frågeställningar utformats: Använder sig lärare av någon speciell läsinlärningsmetod? Om inte, hur interagerar lärare och elev då, för att lärande ska kunna ske i läsning?Teori: Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation. Utveckling sker genom relationer och dialogen är betydelsefull i detta perspektiv. Elevers utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad än att den är en oberoende individuell process.Metod: För datainsamlingen har kvalitativa intervjuer och observationer använts.

Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet.