Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och Livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Hur ser en persons Livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnatsöka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inomsamhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egnaberättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av derasLivshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat invårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med enhermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egnaberättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilkenbetydelse de tillskriver KRIS och deras arbete.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ?vanlig? uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem..

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens Livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters Livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares Livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menaspåtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigtnärvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremålför diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görsasexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet.Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska,psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden ochmisskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstantoch stabil Livshistoria.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, Livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels Livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Syftet med studien är i första hand att göra en undersökning av Piteåpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) Bäckströms Livshistoria, med familje- och arbetsliv åren 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet från den empiriska undersökningen analyseras och kopplas därefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriärtyp, karriärväg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen är hermeneutisk. Källmaterialet utgörs av dokument samt berättande källor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och Livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och Livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung förespråkat. Ansatsen är helt och hållet kvalitativ och författaren har också, genom att använda sig själv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra känslomässiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tänkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren använder också delar av sin egen Livshistoria för att servera ett skelett att hänga upp individuationsprocessen på. Om detta är ett fruktbart grepp överlåts åt läsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa föreställa sig vad andra människor tänker och känner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd tråd genom uppsatsen löper också en strävan att på ett godtagbart sätt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta också servera godtagbara beskrivningar av musikens förhållande till arketyperna..