Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmässiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, även sådan som inte går att validera. Allt lärande förändrar därför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap är starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lärande medför förändringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bär med sig mellan olika sammanhang och situationer. Omvälvande livshändelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lärande.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa Livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgången och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, såväl yrkesmässigt som i andra avseenden på det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att Gymnasiesärskolans syfte är brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Skolgången skall också ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vilken självständighet och Livserfarenheter uppvisar informanterna gällande yrkesliv?Vilken självständighet och Livserfarenheter uppvisar informanterna gällande privatliv och fritid?Vilken självständighet och Livserfarenheter uppvisar informanterna gällande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgång i gymnasiesärskolan för minst tio år sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer.

Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras Livserfarenheter om hur det är att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn..

Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas Livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Fra?n notbild till kropp och intuition. Det uttrycket a?r essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fo?rdjupningsarbete med rollkarakta?ren Cleopatra ur Ha?ndels opera Julius Caesar och tre av hennes arior.Na?r man interpreterar operaarior har man mycket att fo?rha?lla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda Livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna Livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda Livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

Regeringens ministrar är tillsatta för att förvalta på de mest skilda ansvarsområden. Den här uppsatsens syfte är att undersöka ministrar utifrån teoretiskt uppställda bakgrundsegenskaper. Vanligast är det att man blir minister först i 50 års ålder. Under sina liv har ministrarna hunnit skaffa sig gedigna yrkes- och Livserfarenheter. Det finns de ministrar som väljer den politiska vägen till ministerposten.

Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa Livserfarenheter.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, så även idag. Infertilitet är dock ett ökande problem i samhället och kvinnor kan inte längre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet väcker många känslor, att hantera kroppsliga förändringar och begränsningar, att påverkas av andra människors åsikter och förväntningar samt att vara osäker på behandling och behandlare.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.