Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Livscykelhypotesen - Sida 1 av 1

Hur påverkar huspriserna konsumtionen?

Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av Livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats).

Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige?

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Koloxidskatten : I en kontext av osäkerheten kring global uppvärmning

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Hushållens krediter : En tidsserieanalys av svenska hushålls skuldsättning mellan 1980 och 2012, utifrån Minskys hypotes om finansiell instabilitet

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, Livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning.

Skuldkvotens påverkan av ränteförändringar: Litteraturstudie av de svenska hushållen

I denna uppsats undersöks hur ränteförändringar påverkar hushållen. Den valda faktorn för att mäta hur hushållen påverkas av räntor är skuldkvoten, denna visar nivån för de svenska hushållens skuldsättning relativt den disponibla inkomsten. Hushållens skuldsättning beror på flera faktorer men i rapporten undersöks endast hur skuldkvoten är relaterad till räntenivåerna i Sverige. Uppsatsen granskar befintlig litteratur och använder ett analytiskt systemsynsätt där komponenter som räntor och skuldkvot förklaras från helheten - Sveriges ekonomi, eller mer definierat Sveriges penningpolitik. Genom att jämföra dessa delar kvantitativt, kan slutsatser dras om att låga räntenivåer tycks ha ett samband med en hög skuldkvot och skuldsätter de svenska hushållen till riskfyllda nivåer.

Gemensam pensionsrätt : - en studie av nyttan med gemensamma annuiteter inom ramen för DC-system

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Det är aldrig för tidigt att bostadsspara : En studie över sparandet inför inträdelsen på bostadsmarknaden

Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen.Teori: Den främsta teoritillämpningen fo?r studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.

Räntans effekt på konsumtionen: en ekonometrisk studie

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.