SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och Lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och Lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en Lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och Lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och Lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en Lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och Lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och Lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en Lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och Lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och Lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en Lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera Lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fält beroende på publiceringskanal.Undersökningen består av en Lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjälp av två journalistiska verk där det ena är publicerat på Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrån undersökningen bör ses som ett första närmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara Lingvistiska skillnader mellan texter publicerade på webben kontra pappersmedia.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än Lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än Lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

no abstract yet.

Jag har i den här uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvåspråkighet. Utifrån min frågeställning har jag utgått ifrån huruvida tvåspråkighet har medfört en ökad Lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har även snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i två kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige på ett sätt som de upplever som positivt.

Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och Lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka Lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999. Den är en unik lag internationellt sett, eftersom att den friskriver sexsäljaren från ansvar samtidigt som den straffar sexköparen. Föreliggande studie har mot den bakgrunden ställt upp frågeställningarna: Hur framställs sexköpare i den svenska dagspressen? Hur framställs sexsäljare i den svenska dagspressen? Hur framställs sexköp i den svenska dagspressen?Den tidigare forskning som har framförts består av två studier om medier, en studie om svenska myndigheters kännedom om prostitution, en SOU om detsamma, en studie om framställningar av prostitution i kanadensisk press samt en C-uppsats om framställningar av prostitution i svensk press.Den teoretiska ramen präglas av socialkonstruktivistiska ansatser, med teorier om makt och positioneringar i fokus. Vetenskapsteoretiskt har studien antagit ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt.

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar.Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor.De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj.Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst Lingvistisk förbearbetning..