Rapporten är sammanställda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna används främst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus är lagt på de två vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvärsnitt samt sadelformade balkar med I-tvärsnitt.Vid montering av pelare- balksystem uppstår lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker därför med hjälp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  Resultatet har sammanställts i en enhetlig standard gällande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar. Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss.

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004).Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken. Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parameternTvå olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag..

Tvärspännda broplattor består av flera balkar, oftast limträ, som spänns samman med genomgående stag så att de bildar en bärande platta. Kupning av tvärspännda broplattor är ett fenomen som ibland uppstår. Själva kupningen i sig är inget stort problem men man misstänker att det på sikt kan leda till skador på brons tätskikt och beläggning. I den här rapporten utreds om det finns ett generellt hyvelfel hos enskilda balkar och om det kan vara en orsak till att plattor kupar. Vidare studeras plattor som satts ihop av block bestående av flera balkar och om kupning kan bero på om dessa block monterats ihop på ett sådant sätt att de är rombiska.

Syftet med arbetet var att dimensionera en stomme i limträ till en redan befintlig byggnad för att sedan jämföra den med den stomme som byggnaden i nuläget har. Dimensioneringen gjordes till stor del i datorprogram men i vissa situationer krävdes handberäkningar. Det som dimensionerats var bärande balkar, pelare och åsar, samt två stycken anslutningsdetaljer. En 3D-modell gjordes av limträstommen samt stomplansritning, sektionsritningar och detaljritningar. Alla innermått gick att behålla så som de är i den befintliga byggnaden, vilket var en av de stora frågorna innan arbetet. Detta gör att byggnaden skulle gå att använda i samma utsträckning som den i dagsläget gör. De problem som uppkom var att dimensionerna på en del balkar blev väldigt stora, då det är långa balkar som ska ta upp stora krafter, samt att det inte gick att behålla skärmtaket som det är i nuläget utan utvändiga pelare behövdes vilket inte är optimalt.

I en rapport som 2004 överlämnades till regeringen fastslås att om 10 - 15 år eftersträvas att andelen nyproducerade lägenheter med trästomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bärande stomelement i trä kommer att öka de närmaste åren under förutsättning att målet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellånga spännvidder krävs ofta balkhöjder som överskrider de mått som normalt kan sågas fram i en enda massiv bit. Ofta väljs istället balkar av limträ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sågverket.

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004).Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken. Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parameternTvå olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag..

Svetsade balkprofiler har under de senaste årtiondena i allt större utsträckning ersattstandardprofilerna vid upprättandet av större stålstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjälklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget är några av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil är så kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har länge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen på dessa inte haft någon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvärkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprätta ett dimensioneringsverktyg där man viddimensioneringen utökar kontrollen till att även ta hänsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna låg sedan till grund för upprättandet av arbetsgången och sedermeradimensionerings-hjälpen.Resultatet redovisar en exempelberäkning av en HSQ-balk där teorin implementeras. Endimensionerings-hjälp har upprättats för att ha ett alternativt tillvägagångssätt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprättats samtatt de problemområden som kommer till följd av vridningen har ringats in.

Ferruform i Luleå står inför en omstrukturering av produktfloran, där syftet är att specialisera sig på ett antal kärnprodukter. Detta innebär stora förändringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte längre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar på andra produkter vilket innebär att nya maskiner måste köpas in. En del i omstruktureringen är att flytta tillverkningslinen av sidobalkar från en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet är att simulera tänkt upplägg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.

Idag blir det allt vanligare med träbyggnader högre än två våningar. Detta tillsammans med en modern arkitektur som ger stora öppna planlösningar ställer höga krav på bjälklagen i träbyggnader. Problematiken med långa spännvidder för bjälklag i trä är att klara kraven för svikt och nedböjning. Dessa krav måste uppfyllas för att säkerställa funktioner hos andra byggdelar och för att människor inte ska uppleva att golvet sviktar eller vibrerar på ett obehagligt sätt.Ett träbjälklag bestående av limmade balkar av sidobräder har utvecklats. Bjälklaget är utformat av balkar med I-tvärsnitt i primärriktningen och rektangulära balktvärsnitt i sekundärriktningen.

I detta examensarbete utförs en jämförelse av HSQ-balkar och VKR- pelare i hållfasthetsklass S355 respektive S460. I arbetet dimensioneras profiler anpassade efter studerade fiktiva konstruktioner och ställs emot varandra. Syftet är att optimera profilerna och effektivisera stålanvändningen. Förhoppningen är att en applicering av höghållfast stål i vanliga konstruktioner medför en reducerad stålmängd. Är minskningen tillräckligt stor bidrar denna i sin tur till en mindre miljöpåverkan samt kostnadseffektiva dimensioneringslösningar.Två olika byggnadsstommar utförda i stål med sträckgränsen 355 respektive 460 MPa undersöks.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

Säkerheten hos dagens bilar har ökat avsevärt de senaste åren. Med hjälp av extra och ultra höghållfasta stål har man kunnat göra deformationszoner som kan ta upp mycket energi. Vid en krock så sker en deformation i de energiupptagande zonerna. De energiupptagande delarna är integrerade i karossen så ett byte av dessa delar är mycket tidskrävande och dyrt. Därför är det önskvärt att kunna rikta den deformerade delen och bibehålla de mekaniska egenskaperna på detaljen.

Lättelement AB är ett företag som är placerat i Örnsköldsvik och är ett av Sveriges ledande företag när det kommer till prefabricerade element av tak, väggar och bjälklag. De bygger med en smart konstruktion där de använder sig av en plywoodskiva överst på elementet för att denna ska ta hand om tryckspänningarna. Mitten av elementet är byggt med I-balkar där flänsarna är gjort med konstruktionsvirke, livet består av en OSB-skiva som ska ta skjuvspänningarna i konstruktionen. Undersidan av elementet spikas det på en stålplåt för att hantera de dragpåkänningarna som påverkar elementet. Ibland måste Lättelement AB skarva deras balkar för att uppnå de längder man vill ha.

Scanias modulära produktionssystem gör en stor mängd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hålls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvärbalkar för att minska kostnader och förbättra konstruktionen. En av Scanias tvärbalkar var en sluten, vridstyv luftfjädringsbalk som satt på ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men på grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen på Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte färdig då lösning för ventilinfästning saknades.

I ett tidigt skede i projekteringen måste man besluta om vilken arbetsmetod som ska användas för att uppföra en byggnad. Det finns ett flertal sätt för att utföra en och samma byggnadsdel. I denna rapport beskriver vi två byggmetoder för mellanbjälklag. På Åhlin & Ekeroth AB är valet av byggmetod en aktuell fråga, ty företaget är på expansiv frammarsch. För att effektivisera sitt byggande har vi på företagets begäran försökt att utreda ifall det är mest lämpligt att bygga ett mellanbjälklag på plats eller med prefabricerade kassetter.Då vi fått möjligheten att observera ett pågående projekt i stadsdelen Lambohov, Linköping, har vi även fördjupat oss i valet av balkar till bärlaget för ett mellanbjälklag.