Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om bästsäljande spel tenderar att bli alltmer likriktade i fråga om genre, åldersmärkning, innehållsbeskrivningar och försäljning. Vi för en teoretisk diskussion kring studiens resultat som kopplas ihop med Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin och passiviseringen av individen. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk politisk ekonomi och Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin, enformighet och passivisering. Data inhämtas från listor över bästsäljande spel i USA och Europa mellan åren 2006 och 2013. Vi har kvantitativt analyserat listorna utifrån variabler såsom åldersmärkning, innehållsbeskrivningar, genre och försäljning.

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan Likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om homogenisering eller Likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande Likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot Likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande Likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Sammanfattning:Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot Likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att Likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en Likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till Likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja Likriktningstendenserna.

Nya redovisningsstandarder har antagits av EU. Förvärvade övervärden, goodwill, ska inte längre skrivas av planmässigt utan nedskrivningstestas. Vi har genomfört en undersökning för att ta reda på hur de Svenska företagen redovisar sin användning av de nya reglerna och kommit fram till att det skiljer sig åt mellan företag. Vi har också gjort en jämförelse mellan nya och gamla regler för att se hur företagens redovisningar påverkats av regeländringen. De siffror som företagen redovisar med de nya reglerna ser i en övervägande del av fallen bättre ut på pappret.

Syftet med vår rapport är att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kända verksamhetsområden. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna både för att vi själva vill få ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiära resurs är organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig åt beträffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive Västerbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger på har inhämtats från litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till är att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant från varandra och en Likriktning av verksamheten genom nationellt fastställda direktiv skulle kunna kompetenssäkra insatsgruppernas verksamhet..

A1203Banker och andra aktörer måste ha en kapitalbas mot oväntade kreditförluster för att få låna ut pengar till allmänheten. Införandet av IAS 39 medför att institutens tillgångar och skulder kommer att i högre utsträckning värdes till verkligt värde istället för till anskaffningsvärde. Det får avgörande påverkan på kapitalbasen, eftersom grunden för beräkningen är redovisningsdata. De två regelverkens olika syften och utformning gör att inkonsekvenser uppstår och en fullständig överensstämmelse inte går att uppnå. Syftet med uppsatsen är att identifiera de problem och inkonsekvenser som uppstår vid beräkningen av kapitalbasen utifrån IAS 39 samt föreslå lösningar på dessa problem genom förändringar i kapitaltäckningsreglerna.

Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av Likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande.

Denna uppsats handlar om livsstilsmagasin för kvinnor. Anledningen till att vi skrev arbetet är att vi länge sett en Likriktning i tidningshyllan gällande formen inom genren. Det är således inte innehållet som vi har tittat närmre på. Vi ville förstå varför genren är så likriktad vilket ledde oss till vår frågeställning: Varför är livsstilsmagasin för kvinnor så likriktade och hur uppfattar målgruppen likheterna? Underfrågan blev: Är målgruppen nöjd med utseendet eller vill de se något nytt? Vi använde oss av kvalitativa metoder för att besvara frågeställningen.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats.

För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat Likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.