Studien handlar om hur en rektor och två lärare arbetar med Likabehandling i gymnasieskolan. Syftet är att se hur arbetet med Likabehandling på gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien används kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för Likabehandling och Skolverkets råd och riktlinjer för Likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om Likabehandling i skolan används.

Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett Likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med Likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med Likabehandling och skolans gemensamma Likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja Likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna är inom ämnet. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer där fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. Två av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna är alla kvinnor med olika lång erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad Likabehandling innebär och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget när planen ska skrivas och personalen tar med jämna mellanrum del av dess innehåll varje termin.Alla förskolorna förmedlar Likabehandlingsplanen till barn och föräldrar men det skiljer i tillvägagångssätt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa ser på Likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar Likabehandling samt hur skolan följer Likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera Likabehandlingsarbetet på respektive skola.Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor.

AbstractDetta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet Likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors Likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar.

Syftet med studien var att studera hur begreppet Likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i Likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetLikabehandling genom språkets användning i Likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet Likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika Likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en Likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om Likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors Likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors Likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med Likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas Likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.Vår huvudfrågeställning är följande:Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas Likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:Hur beskrivs arbetet med Likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med Likabehandling i de sex gymnasieskolornas Likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl Likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring Likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med Likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina Likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas Likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar: Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:Hur kommer Likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? Frågor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med Likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina Likabehandlingsplaner?Hur förhåller sig grundskolornas Likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med Likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten Likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och Likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och Likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och Likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på Likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Vårt primära syfte med denna uppsats är att undersöka normer kring Likabehandling i en detaljhandelskedja, vårt sekundära syfte är att finna konkreta åtgärder att föra in den Likabehandlingsplan vi fått i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio säljare samt gjort en lönekartläggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt Likabehandlingsarbete är förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. Därför är det viktigt att uppmärksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om Likabehandling. Det gäller att sträva mot en multikulturell organisation samt att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Detta påverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som måste vara fri från uteslutande och diskriminerande förfaranden för att på så vis säkerställa företagets framtida kompetensbehov, även då demografin i Sverige förändras.Resultatet av intervjuerna visade på en positiv uppfattning av företagets Likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning utreda huruvida studenterna på Göteborgs universitets socionomprogram, termin 4, någon gång under sin studietid upplevt kränkning eller särbehandling utifrån kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Syftet innefattar även en granskning av universitetets arbete för Likabehandling enligt Diskrimineringslagen. Jag har utgått från fyra frågeställningar:? Hur implementeras Diskrimineringslagen i högskolan på Göteborgs universitet och institutionen för Socialt arbete?? Hur uppfattar studenterna på socionomprogrammet, termin 4, Göteborgs Universitet sina studier ur ett Likabehandlingsperspektiv?? Har studenterna på socionomprogrammet upplevt särbehandling eller kränkningar utifrån kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet?? Hur arbetar institutionen för socialt arbete och Göteborgs universitet för Likabehandling?Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning med 96 svaranden, majoriteten kvinnor. Studien är avgränsad till diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet.

Tanken med arbetet väcktes då vi som föräldrar och studenter inte sett något samband mellan Likabehandlingsplanen och det praktiska värdegrundsarbetet i förskolan. Syftet med detta arbete är att beskriva, analysera och vidga förståelsen för hur utvalda förskolor integrerar planen för Likabehandling och mot kränkande behandling till det praktiska arbetet med värdegrunden. Det som i förskolan benämns som Likabehandlingsplan består av två olika planer. Den ena heter Likabehandlingsplan och regleras av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den andra heter plan mot kränkande behandling och regleras av Skollagen (SFS 2010:800).

Syftet med denna uppsats är att studera hur utvalda läroböcker i engelska för grundskolan uppfyller läroplanens krav på jämställdhet och Likabehandling samt hur förekomsten är av respektive kön, av människor med olika utländsk bakgrund, sexuell läggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra läroböcker i engelska för år 9, där såväl bild som text granskades. Resultatet visar att den värdegrund som skolan ska förmedla enligt gällande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom läromedlen. Religion, sexuell läggning eller funktionshinder omnämns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..