Varför är utbudet av Lignoser så begränsat för Norrland? Vilka faktorer spelar in för en växts härdighet, och hur bedrivs och prioriteras arbetet för att bredda produktutbudet av Lignoser för växtzonerna V-VIII? Anser personer inom branschen att det idag finns behov av några speciella sorters Lignoser för de högre växtzonerna? Hur ser forskarna på klimatförändringar­nas påverkan på klimatet och växterna i framtiden? Detta examensarbete grundar sig på en litteraturstudie och telefonintervjuer, och har till syfte att kartlägga det arbete som gjorts och görs för ett breddat produktutbud av Lignoser för Norrland. Syftet har också varit att undersöka vilka sorts Lignoser det idag finns ett behov av i växtzonerna V-VIII, vilka svårigheter som finns samt undersöka vilka Lignoser som några personer i branschen ser som framtidens Lignoser för dessa växtzoner. Avslutningsvis har detta resulterat i några upprättade växtlistor över de Lignoser som litteraturstudien och i intervjupersonerna anser vara Lignoser på frammarsch eller framtidens Lignoser för Norrland..

Salt används i stor utsträckning på våra gator och vägar i syfte att bekämpa halka. Detta salt påverkar ofrånkomligen intilliggande Lignoser och därmed är det intressant att veta hur de påverkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta än andra. Detta för att underlätta vid utformningen av vägnätsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om ämnet. Detta kandidatarbete gör en sammanställning av elva sådana rapporter för att kartlägga eventuella mönster. Tre frågor ställs: Finns det något gemensamt bland de lignosarter som nämns i litteraturen som toleranta för saltpåverkan? Vilka Lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkänsliga? Hur är respektive forskning kring Lignoser och saltpåverkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns några gemensamma faktorer utan de består av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bättre ljusabsorbering vid ökad salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i växten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler Lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer på fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanställning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, måttligt toleranta eller känsliga för saltpåverkan.

Ett begränsat utbud av växter kan antas påverka privatpersoners trädgårdsintresse negativt. För norra Norrland begränsas utbudet av Lignoser till dem som har tillräcklig härdighet. Det kan dock antas att fler Lignoser utöver de som säljs idag, har potential att användas i denna del av landet. Detta examensarbete har som syfte att ta reda på hur försäljningen av Lignoser i norra Norrland ser ut idag. Vidare undersöks också om en utveckling av lignosutbudet pågår och hur arbetet med denna utveckling i så fall ser ut. Vem eller vad som kan påverka så att fler härdiga Lignoser kommer ut på marknaden har varit en central frågeställning.

Det finns idag en efterfrågan på ett bredare sortiment av Lignoser, samtidigt behöver växterna vara tåliga för att klara av det svenska tempererade klimatets vintrar. Vinterskador kan bli både omfattande och kostsamma. Denna litteraturstudie beskriver hur tempererade Lignoser klarar av vinterns påfrestningar genom att utveckla fysiologisk knoppvila och köldhärdighet. Arbetet går in på betydelsen av provenienser som handlar om genetiska skillnader för knoppvilans längd och för hur snabbt köldhärdigheten utvecklas på hösten. Arbetet beskriver också skadebilder som uppkommer på stammar, grenar och rötter, förklarar varför dessa uppkommer och hur förekomsten kan minskas. Skadebilder som tas upp i detta arbete är solbränna, frostsprickor, frosttorka och uppfrysning..

Sverige har ett varierande klimat genom hela landet och på grund av det varierar även växtmaterialet. Beroende på vilken härdighetszon som man befinner sig i, skiftar även sortimentet bland växterna. I de nordligare zonerna är sortimentet mycket mindre än vad det är i södra Sverige. Genom det här arbetet är tanken att noggrant ta reda på vad det finns för växter i norrland, närmare bestämt Umeå stad i härdighetszonen V. Utifrån det redovisas sedan ett förslag på Lignoser som kan berika platsen.Arbetet har avgränsats genom att fem olika grönområden valdes ut och därefter studerades inom den givna platsen.

Bakgrunden till detta arbete var att jag ville få ökad kunskap om vad man kan använda för växter i Norrbotten zon VI som är mina hemtrakter. I utbildningen riktas ofta undervisningen in på växter som klarar sig upp till zon IV. Jag ville ta reda på vad det är för växter som man använder i praktiken i zon VI och om det fanns någon äventyrslusta gällande nya Lignoser. Använder kommunerna bara växter som i litteraturen anser klara zon VI eller planterar man även växter som enligt litteraturen endast anses klara lägre zoner? Arbetet innehåller litteraturstudier, telefonsamtal och personliga intervjuer.

Hammenhög är vida känt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfält, grässkulpturer och idéträdgårdar. Allt detta fanns på den fastighet som på 1930-talet kom att kallas Gullåker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades Gullåkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor är minimal sedan tio år tillbaka. Det finns många miljömärkningar men det är tveksamt om konsumenterna förstår dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och då närodlat är i ropet. Ett skäl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsättningarna för att få avsättning för svenskodlade snittblommor har förändrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frågor kring produktion och produktionsförutsättningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har också genomförts med personer på nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försäljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor på friland, med ett över året varierande sortiment.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Finns det något alternativ till växtlistor när vi Alnarpsstudenter studerar Lignoser ute i parken? Växtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har därför sina begränsningar för oss studenter när vi studerar växterna på plats i parken. Lösningen finns och är ingalunda unik. Att kunna lyssna på fakta om växterna i parken är inte bara praktiskt och enkelt, det kan också ge mer och bättre information som ökar våra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats är att belysa vilka fakta studenter och lärare vill lyfta fram vid inlärning av växter i Alnarp och med det som utgångspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlärning av växter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrågor är: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna på när de studerar växter? ?Vilken information tycker lärarna är relevant för studenterna att lyssna på? ?Hur kan en prototyp utformas så att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gäller innehåll och längd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att få en bild av vad som gjorts inom området.

Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som är belägna i den framväxande Millennieskogen i Malmö Botaniska trädgård i Lindängelund, Sverige. Malmö Botaniska trädgård är tänkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anläggning är pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. Millennieskogen är en del av Malmö Botaniska trädgård som har påbörjats under hösten 2012, där huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa på några av det norra halvklotets uråldriga barrträd. Meditationsrummen i denna skog skall vara avskilda, innehållsrika och karaktärsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta på att det skall vara rofyllda rum, som skänker besökaren en känsla av att komma till en annan värld, en annan världsdel. Dessa häckomgärdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda små sfärer i stadens puls och liv.

Denna uppsats presenterar tre designförslag på samplanteringar med barrväxter i fokus. Designförslagen är gjorda till tre fiktiva platser med olika ståndort i växtzon 5, en liten entréplantering i västerläge med kalkhaltig jord, en mellanstor plantering i söderslänt med sandblandad jord och en parkplantering med fuktig jord med ett lågt pH-värde. Platserna är valda med tanken att läsarna ska kunna inspireras att använda barrväxter i olika typer av planteringar och trädgårdar. Till grund för växtvalen har gjorts en litteraturstudie inom området barrväxter, med fokus på barrväxters ståndort och hur de fungerar i samplanteringar med perenner och Lignoser. Bakom designförslagen ligger även en idé om att hitta lite nya sätt att använda barrväxter, detta för att inte göra upprepningar av de skötselfria planteringarna med barrväxter som blev så oerhört populära på 70-talet och som delvis givit barrväxter ett dåligt rykte.

I have observed that hedges are not as prevalent in gardens in the north of Sweden as in the south despite a number of beneficial qualities attached to their use. Consequently, the primary purpose of this essay is to examine the potential for the use of ligneous or woody plants as hedges in a cold climate. The aim of this study is to provide information about the various varieties of ligneous plants that can be used for both pruned and unclipped hedges in the north of Sweden. Because the hardiness of the ligneous plants is a vital factor here, only plants that are hardy enough to survive in the Swedish hardiness zones V to VIII are included in this study. Roses, dwarf shrubs, conifers, bushes with a final height of less than 1 metre and plants that ?bleed? have been excluded.

Idén till detta arbete föddes relativt tidigt i min utbildning då jag upptäckte att växtutbildningen i landskapsingenjörsprogrammet är väldigt fokuserad på den södra halvan av Sverige. Eftersom jag kommer att vara yrkesverksam i norra delen av landet ville jag undersöka hur växtutbudet såg ut där uppe. Resultatet blev en inventeringsresa genom zonerna V-VIII där jag studerat vilka växtarter som används i parker och stadsmiljö, vilken växtzon de anses härdiga för och hur de utvecklats på platsen. I denna uppsats redovisar jag vad jag kommit fram till. Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till arbetet framgår samt hur jag burit mig åt vid inventeringen. Sedan följer en kort litteraturstudie som tar upp några begrepp jag anser viktiga att nämna inför den efterföljande resultatredovisningen och diskussionen. Zonerna och städerna jag inventerat redovisas var för sig i resultatredovisningen, där jag som avslutning har valt ut fyra arter som jag går in på lite mer i detalj eftersom jag anser dem intressanta för användning i norra Sveriges urbana miljö. I diskussionen och slutsatsen tar jag upp några saker som jag kommit fram till under resans gång, bl.a. att jag funnit förvånansvärt många arter i högre zoner än de anges härdiga för, samt frågeställningar som dykt upp och skulle behöva vidare utredning. Uppsatsen avslutas sedan med en övergripande tabell över de inventerade växterna..

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.