Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Through previous studies during my education, I have experienced that chemical deicing road salt is a known problem, mainly in southern Sweden. Road salt causes damage to the environment and also damage to vehicles and structures such as bridges, etc. Road salt causes vehicles and steel constructions to rust, leading to increased costs for repairs of damage to structures. Road salt also causes damage to the plants and the economy to suffer, when plant material and soil needs to be replaced. In order to get closer to a solution, I put up three questions.

Bostadsområdet Friluftstaden i västra Malmö ritades och uppfördes av byggherren Eric Sigfrid Persson i funktionalistisk stil under 1940-talet. Eric Sigfrid Perssons vision var att skapa bostäder omgivna av natur och blommande, friväxande grönska. Växterna valdes för sina typiska utryck och egenskaper som konturformande element i helhetsbilden. Grönskan utgör än idag en stor del av områdets identitet. Detta arbete berättar historien om Friluftstaden grönytor; anläggning, skötsel funktion och utveckling, men belyser också de problem som finns och ger förslag på hur de kan lösas.Genom sin tidstypiska karaktär utgör området ett kulturhistoriskt värdefullt inslag i stadsbilden och borde genom detta skyddas från ogenomtänkta förändringar.

`Stort landskap på liten yta` är ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i Kävlinge. Låga former blev en givande lösning för att inte påverka kyrkogårdens hela samanhållna karaktär och för att inte skapa obalans i kyrkogårdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats åt de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hämtat från den japanska stenträdgårdana fick små gravstenar bli till klippor och öar. Och istället för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre områden eller kvarter på kyrkogården och upplåts med gravrätt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering får ske. Oftast kan två eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tända ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogårdsvaktmästare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den här behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hålla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.