Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett Lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett Lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och Lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt.

Detta examensarbete har tagit sin utgångpunkt i hur förskoleklassreformen har påverkat leken för sexåringarna, samt hur sexåringarnas lek och lekfulla lärande påverkas av de olika arbetssätten i förskoleklass och åldersintegrerad klass..

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan.

Min ambition i detta examensprojekt är att på ett för mig kreativt och Lekfullt sätt utifrån mina barndomsminnen, gamla och nya leksaker, och samt genom insamling av enkla grundläggande fakta kring barns lärandeprocess, leka fram och formge ett koncept av möbler som kan användas som verktyg i barnens lärandeprocess. Ett gestaltningsprojekt, där jag tillverkar 2 protoyper, en stol och ett bord. Rapporten redovisar min formgivningsprocess och resultat. Avslutningsvis förs ett resonemang kring mina frågeställningar..

Att hantera och kontrollera sin andning är något som de flesta av oss människor gör automatiskt, men ibland kommer vi till stunder då vi behöver ge andningen lite hjälp på traven. Funktionsinriktad MusikTerapi, FMT, kan vara att utmärkt redskap att ta till, när andningstekniken behöver få en skjuts. Andningen kan bearbetas effektivt i FMT på ett Lekfullt och avslappnat sätt. Min slutsats är att kroppen behövs för att andningen ska fungera och andningen behövs för att människan ska fungera. FMT behövs!.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlärning på ett Lekfullt sätt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som är ett kompendium med rörelselekar och lärarhandledningar där lekarnas matematiska innehåll synliggörs. Enkätundersökningen gav svar om förskollärarens medvetna sätt att arbeta med matematik och utvärderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik använde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lärarna som tillfällen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i ämnet..

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig är det naturligt och Lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hänt med dem innan jag fick tag på dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

Tryckta Texturer ? Färgade Floder, är ett Lekfullt undersökande i hur man kan skapa mönster med illusioner av struktur på textil. Inspiration till projektet hämtas i vattnets böljande former, dess färgskiftningar och blanka yta. Utifrån temat vatten och vattenföroreningar tillverkas inspirationscollage som blir referens till val av färger och mönster. Stort vikt och tid läggs i det här arbetet på skissande och att hitta passande skisstekniker.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sinvardag på ett naturligt och Lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarnaverksamheten utifrån barnens intresse och behov.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan två förskolor, i hur pojkar och flickor tänker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med språk och matematik på ett Lekfullt sätt, den andra förskolan använde i sitt arbete en medveten genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgångspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna på de två olika förskolorna vid fyra tillfällen. Underintervjuerna användes en diktafon.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till.Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar..

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett Lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever.