Syftet med uppsatsen har främst varit att undersöka hur svensklärare för år 9 motiverar litteraturläsning för sina elever samt att studera var produktionen av Legitimeringsgrunderna för litteraturläsning finns. Undersökningen visar att flera forskare ställer sig kritiska till att attribuera litteraturläsningen en självklar nytta. Tre av de fyra tillfrågade lärarna i undersökningen anser dock att det är självklart att man ska läsa litteratur i skolan och har stor tilltro till ?den goda litteraturen?. Undersökningen visar också att nya forskningsrön kring legitimeringarna inte når lärarna i den takt som de produceras bland forskare och kritiker och en teori är att lärarna hade behövt mer fortbildning för att bättre kunna utveckla svenskämnet..

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltså klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig långt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa på olika Legitimeringsgrunder för innovationsarbete är vår förhoppning att just denna problematik ska ställas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete är det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet är att påvisa vilka inre motsättningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av våra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer är vårt teoretiska bidrag till forskningen.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rättssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har växt fram och vilka Legitimeringsgrunder och motiv den vilar på för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta återspeglas i LVM:s omhändertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rättskällorna framträder inte bara gällande rätt utan också de föreställningar och argument som rekvisitens utformning vilar på och som är av stor vikt för den enskildes rättssäkerhet..