Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande Legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen på skolämnet Idrott och hälsa i relation till ämnets status idag och i framtiden. Vi vill därmed undersöka hur lärarutbildare resonerar om ämnet Idrott och hälsas status samt hur lärarutbildare anser att ämnet kan förstärkas i framtiden. Uppsatsen bygger på enkätstudie där vi vänder oss till lärarutbildare i Idrott och hälsa på två utbildningsorter.För att läsaren ska få en förståelse för området ger vi en teoretisk bakgrund. Där behandlas varför Idrott och hälsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, Legitimeringar, motsättningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förändringar i läroplanen och lärar- och ämnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lärarutbildarna tycker att ämnet Idrott och hälsas status är oförändrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har påverkat ämnets status.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande Legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen används i svenskundervisningen, både ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frågan är varför man läser skönlitteratur i skolan.De historiska Legitimeringarna för läsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt få och okomplicerade i jämförelse med dagens. Under svenskämnets första hundra år läste man i princip skönlitteratur av ett enda skäl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nästkommande generation bestod av en enhetlig litterär kanon av de mest framstående svenska och västerländska författarna.