Bakgrund: Adhesiv kapsulit ?r ett vanligt tillst?nd som k?nnetecknas av sm?rta och nedsatt r?relseomf?ng i axelleden. Tillst?ndet kan leda till betydande funktionsbegr?nsningar i vardagen. Fysioterapeutiska interventioner, s?som Ledmobilisering, anv?nds ofta i behandlingen, men evidensen kring effekten ?r fortfarande os?ker.Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att sammanst?lla och granska det vetenskapliga underlaget f?r effekten av Ledmobilisering p? r?relseomf?ng i axelleden hos vuxna patienter med adhesiv kapsulit.Metod: En systematisk litteratur?versikt genomf?rdes.

Adhesiv kapsulit (AC) utgör 15 % av alla skuldersmärtor i primärvården. Orsaken är okänd och huvudsymptom är smärta och stelhet med inskränkt rörlighet. Sjukdomsförloppet indelas vanligen i tre faser och naturalförloppet kan vara mer än tre år. Sjukgymnastisk behandling innebär vanligen töjning, mobilisering, träning, akupunktur, värme och el-terapi. Även medicinsk behandling används.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketräning, rörlighetsträning, stretching och manuell terapi i form av Ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har på smärta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: Styrketräning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketräning var stark för att lindra vilovärk och förbättra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, främre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. Måttligt stark evidens fanns för styrketräning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig värk och förbättra skulderfunktionen.