The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees. Our main aspects are:Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership?Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector?We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires.The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types.

Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa Ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt Ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva.

Uppsatsen är en innehållsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vård och äldreomsorg. Syftet är att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stämmer överens med Socialtjänstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrån teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förändrat Ledarskapsideal inom byråkratiska organisationer. Inriktningen på uppsatsen är att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sätta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag.