I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med Larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i Larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med Larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys.

Sysmex XE-5000 är en automatiserad cellräknare som utför mätningar enligt olika mätprinciper, de två som tillämpats i projektet är RF/DC(Radio Frequency/Direct Current) samt Flödescytometri med halvledarlaser. RF/DC bygger på förändringar i radiofrekventa resistansen och likspänningsresistansen. Förändringar i den radiofrekventa resistansen (RF) ger information om densiteten i cellernas inre (exempelvis kärnans storlek) och förändringar i likspänningsresistensen (DC) ger information om blodcellernas storlek. Flödescytometri definierar ett mått på cellers fysiologiska och kemiska egenskaper. Detektion av cellerna sker genom att de bestrålas med en laserstråle samtidigt som de passerar en och en i instrumentet. Informationen som fås ut från flödescytometri inkluderar spritt ljus och fluorescens.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens Larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utaLarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten.Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utaLarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de Larm som utaLarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 Larm.Resultat: Analysen av utaLarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett Larm med en medvetandepåverkad patient vid utaLarmeringen.Slutsats: Studien visar att den utaLarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens Larmcentral anses fungera bra vid utaLarmeringen av prioritering 1.

Inom styr- och reglerteknik är hantering av Larm en viktig fråga, speciellt då fastighetsbranschen mer och mer börjat automatisera driften av fastigheterna. Det finns ett antal system på marknaden som erbjuder Larmdistribution via en mängd olika transportsystem. Syftet med projektet är att undersöka om det finns alternativ till dessa som erbjuder mer flexibilitet, samt att designa en prototyp till ett system som använder denna alternativa metod. Två befintliga system analyserades och en kravspecifikation baserad på analysen upprättades. Utifrån denna designades en prototyp som sköter distributionen över Internet och en enkel implementation av en del av designen har gjorts.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett Larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav Larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av Larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga den mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal Larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? Hur upplevs den mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF?Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras mentala hälsa?Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal Larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? MetodDatainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna.

I det Norra Driftsområdet finns det 18 detektorer vars huvuduppgift är att skicka ett Larm, när en vagn med misstänkt varmgång och tjuvbroms passerar, för att på så sätt undvika urspårningar. För varje fel en detektor upptäcker skickas ett Larm till den driftledningscentralen som ligger närmast detektorn. All data samlas i en detektordatabas där det exempelvis går att se vilken typ av Larm som avgetts, vilket tågnummer och hastighet tåget hade när det passerade detektorn. För varje Larm skrivs en Larmrapport som fungerar som underlag för den statistik som varje månad och år presenteras i en rapport hos Banverket. I dagsläget används inte den information som detektorerna avger i samband med varje Larm tillfredsställande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga den mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal Larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? Hur upplevs den mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF?Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras mentala hälsa?Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal Larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? MetodDatainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna.

Den här studien behandlar ?aLarmerande nyheter? på internet och är en studie om publikens mottagande av Larmrapporter i media på nätet. Allmänheten översköljs dagligen med information gällande kost, hälsa och livsstil från olika mediekanaler. Ständigt uppmanas allmänheten till att ändra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat.

Specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har ett stort ansvar att ge kvalificerad omvårdnad till svårt sjuka patienter och komplicerade olycksfall. Vid dessa situationer finns det möjlighet att uppleva stress. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av stress i ambulanssjukvården och hur stress kan påverka den prehospitala vården. I intervjustudien har åtta ambulanssjuksköterskor intervjuats. Intervjutexten har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Varje gång ambulanspersonalen åker på ett Larm finns risk för att de ska råka ut för personer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Det behöver nödvändigtvis inte vara patienten som är hotfull, utan det kan lika gärna vara någon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de därefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där frågeställningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som är ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrån sin utbildning, kunskap eller gällande säkerhetsrutiner? Påverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen återkoppling efter ett Larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgångspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt Igenkänningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Få studier är gjorda om intrahospitala transporter och i synnerhet postoperativa transporter. De studier som finns behandlar framförallt intensivvårdspatienter som transporteras till behandlingar och undersökningar. Tidigare forskning visar att den intrahospitala transporten av intensivvårdskrävande patienter är en patientsäkerhetsrisk då patienten kan få fysiska komplikationer och en förlängd vårdtid. Den postoperativa transporten av den nyopererade patienten sker dagligen inom sjukvården. För att erhålla grundläggande kunskap om denna transport genomfördes en ostrukturerad observationsstudie med fokus på patientsäkerhet.

Målet med denna rapport var att hitta ett skydd som bättre uppfyller de amerikanska och internationella standarderna för frekvensskydd, spänningsskydd och fasavbrott vid strömsättning av flygfarkoster, än de skydd som Saab idag använder.Inledningsvis sammanställdes standarderna till 2 st. kravspecifikationer, frekvensskydd och spänningsskydd. För att göra en kravspecifikation för fasavbrottsskyddet användes en av Saabs tidigare dokument, då de amerikanska och internationella standarderna saknade information om detta.När kravspecifikationerna var färdiga, började letandet efter produkter som matchade kravspecifikationerna bäst. Detta gjordes genom att söka på internet, skicka förfrågningar till företag och genom telefonsamtal. Efter 5 veckor valdes den bästa produkten ut med tanke på funktion och tillgänglighet.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga brandmänpåverkas av att arbeta i en mansdominerad arbetsmiljö samt hur de hanterar stress i arbetet. Trots att könssegregeringen på arbetsmarknaden minskar och trots föresatser att rekrytera kvinnor är räddningstjänsten fortfarande mansdominerad. Studien utgår från Kanters teorier om kvinnor i manliga arbetsmiljöer och Bjerrum Nielsen & Rudbergs syn på könssocialisationen. Några copingstrategier tas upp liksom vilken roll organisationskulturen spelar för kvinnors möjlighet att accepteras i gruppen. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sju kvinnliga deltidsbrandmän.

En granskning av polisen i Göteborg. De första minuterna efter att polisen får in ett Larm är av avgörande betydelse. För möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar Göteborgspolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid..